Läkemedelsverket utför i samarbete med Center för läkemedelsepidemiologi (CPE) vid Karolinska institutet en forskningsstudie om orsaker till blodpropp hos kvinnor. En pilotstudie med knappt 200 kvinnor genomfördes 2002. Huvudstudien startade i januari 2003 och cirka 3 000 kvinnor planeras ingå i studien. Studien kommer att fortgå till 2007.
Bakgrund
I Sverige får varje år ca 500 tidigare friska kvinnor en venös blodpropp i ben, arm eller lunga. Blodpropp är en sällsynt men allvarlig biverkan av kombinerade p-piller och hormonpreparat för klimakteriebesvär. Det uppskattas att ca 200 kvinnor per år i Sverige får blodpropp i samband med intag av p-piller eller hormonpreparat. Hormonella faktorer som p-piller, hormonpreparat och graviditet kan ha betydelse för uppkomst av blodpropp, men även ärftliga och förvärvade faktorer kan vara en bidragande orsak.
Det är troligt att flera av dessa faktorer finns och samverkar när en blodpropp utvecklas, men hur och till vilken grad de samverkar är ofullständigt känt. En noggrann kartläggning av de faktorer som påverkar risken för blodpropp kan i framtiden göra det möjligt att identifiera de kvinnor som har hög risk för blodpropp. Ett viktigt ändamål för studien är således att kunna ge individuell rådgivning beträffande risk för blodpropp i samband med förskrivning av p-piller eller hormonpreparat.
Urval av studiedeltagare
I studien inkluderas kvinnor mellan 18 och 65 år som under studieperioden diagnostiseras med blodpropp i ben, bäcken eller lungor. Kvinnorna rekryteras från ca 50 stora och mellanstora sjukhus i Sverige. Kontrollgruppen utgörs av kvinnor utan blodpropp och väljs från befolkningsregistret. Dessa kvinnor kommer från samma geografiska områden och är jämnåriga med kvinnorna som har blodpropp. Totalt kommer 1500 kvinnor med blodpropp och 1500 (friska) kvinnor utan blodpropp att ingå i studien.
Studiens genomförande
Samtliga studiedeltagare kommer att delta i en telefonintervju och får lämna ett blodprov. I telefonintervjun ingår bl.a. frågor om livsstil såsom rökning, motionsvanor, tidigare sjukdomar och läkemedelsanvändning. Intervjuerna utförs av forskningssjuksköterskor på det Regionala Biverkningscentrat i Uppsala.
Blodproven som kan tas på vårdcentraler eller sjukhus används för DNA-analyser av genetiska riskfaktorer för blodpropp. Blodproven prepareras på Läkemedelsverkets laboratorium och analyseras sedan på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. När samtliga data är insamlade kommer informationen från intervjuerna och DNA-analyserna att analyseras. Resultaten av studien planeras att publiceras i internationella medicinska tidskrifter