Läkemedlens varningstriangel försvinner
En röd varningstriangel på läkemedelsförpackningen – vad betyder det? Svaret är nog självklart för de flesta: Att man inte ska köra bil när man använder läkemedlet. Men om ingen varningstriangel finns på förpackningen, vad betyder det? Att man kan köra bil utan problem? Sanningen är tyvärr inte så enkel.
Varningstriangeln skapades på sjuttiotalet, efter en överenskommelse mellan de nordiska länderna. Märkningen med varningstriangeln var en signal om att läkemedlet kunde påverka förmågan att köra bil och andra fordon, hantera maskiner eller påverka andra situationer som krävde skärpt vaksamhet.
På sjuttiotalet fanns ännu inga bipacksedlar i läkemedelsförpackningarna där mer detaljerad information kunde lämnas, och varningstriangeln var ett enkelt sätt att få fram ett viktigt budskap.
Falsk trygghet
Allteftersom ny kunskap om läkemedel växte fram, blev varningstriangeln tyvärr allt mindre heltäckande. Vi kan reagera olika på läkemedel – beroende på individuella förutsättningar som ålder, kroppsvikt, sjukdomar och vilka andra läkemedel vi använder, kan vi få olika effekter och biverkningar. Vissa av oss kan obehindrat köra bil trots att vi använder ett triangelmärkt läkemedel, medan andra kan få en trafikfarlig påverkan av läkemedel utan varningstriangel. Det går därför inte att säkert säga vilka läkemedel som kan påverka en viss persons körförmåga.
Risken med triangelsystemet är att varningstriangeln kan invagga i falsk trygghet. Om vi tar ett läkemedel som saknar varningstriangel kan vi lätt förledas att tro att det på inga sätt kan påverka vår lämplighet i trafiken. Läkemedelsverket har därför beslutat att varningstriangeln ska tas bort från läkemedelsförpackningarna.
Varningstriangeln försvinner
Från den 1 juli 2005 kommer varningstriangeln att börja tas bort från läkemedelsförpackningarna. I samband med att triangeln försvinner införs istället en mer utförlig varningstext i bipacksedeln. Huvudbudskapet i texten är
- att vi själva är ansvariga för att bedöma om vi är i lämpligt skick för att ge oss ut i trafiken
- att läkemedlets effekter eller biverkningar eventuellt kan påverka körförmågan
- att andra avsnitt i bipacksedeln (till exempel avsnittet om biverkningar) kan ge vägledning till hur läkemedlet kan påverka körförmågan
- att vi kan vända oss till sjukvårds- eller apotekspersonal om vi känner oss osäkra.
Triangeln kommer att försvinna under en övergångsperiod till och med 30 juni 2007. Under samma period införs den nya varningstexten i bipacksedlarna.
Inte bara läkemedel
Det är inte bara läkemedel som påverkar hur lämpliga vi är i trafiken. Trötthet och olika sjukdomar kan till exempel påverka körförmågan lika mycket eller mer än ett läkemedel.
Det finns också tillfällen när läkemedelsbehandlingen är en förutsättning för att vi ska vara säkra förare, till exempel vid sjukdomar såsom epilepsi och diabetes.
Råd från Läkemedelsverket om läkemedel och trafik
Störst risk i början
Risken för att din körförmåga påverkas är oftast störst i början av en ny eller ändrad läkemedelsbehandling. Du bör därför vara särskilt försiktig i början av behandlingen. Ibland kan kombinationer av läkemedel ge ökad risk för biverkningar och försämra din körförmåga. Det viktigaste är att du gör en bedömning av din körförmåga och vid behov talar med din läkare för rådgivning.
Var särskilt observant vid följande symtom:
- Dåsighet, trötthet eller yrsel
- Långsam reaktionsförmåga
- Påverkad syn eller hörsel
- Koncentrationssvårigheter
- Minnesstörningar
- Stress och hyperaktivitet
Läs bipacksedeln noga
I bipacksedeln i läkemedelsförpackningen finns information om hur ditt läkemedel fungerar och vilka kända biverkningar som finns. Med hjälp av denna information och med ledning av hur du mår ska du själv bedöma din förmåga att köra bil och andra fordon, eller hantera maskiner. Om du behöver hjälp att avgöra hur du påverkas av dina läkemedel kan du vända dig till din läkare eller till apotekspersonalen.