Monografierna uppdateras inte efter publicering (se publiceringsdata). För aktuella listor över godkända produkter, se länkar under sök läkemedelsfakta.
Inledning
Tea Tree Oil (TTO) är en aromatisk olja, som utvinns ur Melaleuca alternifolia, ett träd som kallas Tea Tree och växer i Australien. Namnet kommer av att nybyggarna ibland använde bladen till te. Redan kapten Cook beskriver detta 1777 under sin andra resa till Australien. Ursprungligen har trädet växt inom ett mindre, sumpigt område vid nordöstra kusten av Nya Sydwales, men odlas nu över större områden. Oljan utvinns ur blad och grenspetsar. Den har använts alltsedan Australien koloniserades.
Mikrobiologi
Tea Tree Oil är en komplex blandning av cirka 100 komponenter som varierar i koncentration. Relevansen av utförda in vitro-studier gällande MIC- och MBC-värden för en rad bakteriearter liksom även för tinea och candida-arter har bedömts som inte säkerställd vid godkända användningsområden för preparat med TTO (1-2).
Indikationer
Indikationerna är ”Traditionellt använt vid behandling av lindrig akne” för den 5%-iga krämen, ”Traditionellt använt vid behandling av lindrig akne, mot klåda vid lindrig fotsvamp och okomplicerade insektsbett” för de två övriga produkterna. Medlet skall appliceras punktvis vid akne och insektsbett.
Farmakologi
Inga studier avseende absorption genom huden finns redovisade.
Klinik
Godkännande från effektsynpunkt har skett baserat på omfattande användning. Läkemedelsverket har därutöver tagit del av en studie vardera vid akne och fotsvamp. Det rör sig dock inte om studier, där de nu godkända preparaten utan andra TTO-preparat har använts. Studierna bedöms endast i begränsad grad utgöra stöd för den beprövade erfarenheten.
I en randomiserad, enkelblind studie på akne behandlades 58 respektive 61 patienter med 5% TTO kräm eller 5% bensoylperoxidliniment (BPO) under tre månader, dvs en betydligt längre behandlingstid än vad som rekommenderas vid godkännande av TTO som naturläkemedel (3). Med TTO sågs en långsammare insättande effekt. Framför allt var effekten av TTO obetydlig på inflammatoriska lesioner under den första behandlingsmånaden, dvs så länge som medlet av säkerhetsskäl rekommenderas. En signifikant bättre effekt av BPO på inflammatoriska lesioner kunde ses, däremot ingen skillnad i effekt mellan behandlingarna avseende de icke-inflammatoriska lesionerna. Bland BPO-patienterna fick 79% förväntade men oönskade bieffekter som t ex fjällning och klåda mot 44% i TTO-gruppen.
I en randomiserad, dubbelblind studie jämfördes effekten av 10%-ig TTO-kräm med 1%-ig tolnaftatkräm samt placebo vid fotsvamp (4). Tolnaftat fanns tidigare godkänt i Sverige för behandling av ytliga svampinfektioner under namnet Focusan, men avregistrerades 1988, då modernare medel kommit på marknaden. 121 patienter inkluderades i studien och av dessa genomförde 104 behandlingen under fyra veckor. Mykologisk utläkning sågs i 85% i tolnaftatgruppen, men endast i 30% i TTO-gruppen. Detta resultat var ej signifikant skilt från placebo. Den TTO-kräm som användes i studien gav dock enligt artikelförfattarna lika god förbättring av symtom vid fotsvamp såsom klåda som tolnaftatkrämen. Studier mot moderna utvärtes svampmedel finns ej redovisade.
Säkerhet
Tea Tree-olja har visat sig kunna framkalla kontaktallergi, något som också var förväntat med hänsyn till innehållet av terpener. Sedan 1991 har 33 rapporter om hudbiverkningar inkommit till Läkemedelsverket för medel där TTO ingår. I 27 fall rör det sig om kontaktdermatit/eksem och i många av dessa finns positivt epikutantest. Ytterligare fall finns redovisade i litteraturen. Antalet biverkningsrapporter får dock ställas i relation till en omfattande användning. Tea Tree-olja bedöms även kunna korsreagera med kolofonium, som är en vanlig orsak till allergiskt kontakteksem (5). Kolofonium finns i en stor mängd produkter, t ex häfta, tejp, vissa kosmetiska produkter, färger, trä och våtstarkt papper. Kolofoniumallergi är ett besvärligt tillstånd, eftersom ämnet används så ofta.
Risken för sensibilisering är mindre vid applikation på frisk hud än på skadad hud, som ger en ökad penetration. Risken för sensibilisering bedöms kunna minska om TTO appliceras med lägre koncentration under begränsad tid, varigenom antalet molekyler som appliceras per ytenhet minskar. Den 100%-iga oljan rekommenderas spädas till 1:10. Spädning med vatten är olämplig, eftersom det bildas en inhomogen vätska.
Rapporter om förgiftningstillstånd finns efter peroral tillförsel. Intag av ca 1 ml per kg kroppsvikt ledde till koma (6). Medlet får därför inte förtäras. Eftersom uppgift helt saknas om medlets absorption genom huden är användningstiden även av detta skäl begränsad till högst en månad.
Litteratur
1. Raman A, Weir U, Bloomfield SF. Antimicrobial effects of tea-tree oil and its major components on Staphylococcus aureus, Staph. epidermidis and Propionibacterium acnes. Letters in Applied Microbiology 1995;21:242-5.
2. Ånséhn S. The effect of tea tree oil in human pathogenic bacteria and fungi in a laboratory study. Swedish Journal of Biological Medicine 1990;32:177.
3. Bassett IB, Pannowitz DL, Barnetson RSTC. A comparative study of tea tree oil versus benzoylperoxide in the treatment of acne. Med J Aust 1990;153:455-8.
4. Tong MM, Altman PM, Barnetson RSTC. Tea tree oil in the treatment of tinea pedis. Australas J Dermatol 1992;33:145-9.
5. Hackzell-Bradley M, Bradley T, Fischer T. Kontaktallergi av ”Tea Tree-Oil”. Läkartidningen 1997;94:4359-61.
6. Personligt meddelande från TGA – den australiensiska läkemedelsmyndigheten.