diTeBooster

Sammanfattning

diTeBooster är ett difteri-stelkrampsvaccin avsett för booster till barn >5 års ålder och till vuxna. Vaccinet framkallar ett adekvat boostersvar hos unga individer som tidigare är fullgott primärvaccinerade mot dessa sjukdomar. Utifrån spontanrapporteringsdata i Danmark där vaccinet använts sedan 1997 är säkerheten godtagbar. Långtidsskyddet är okänt, varför förnyelsedoser rekommenderas.

Läkemedelsverkets värdering

DiTeBooster är ett alternativ till tidigare godkänt DT-vaccin och kan användas för boostervaccination efter tidigare utförd primärvaccination.

Verksamma beståndsdelar

Vaccinet innehåller 6,25 Lf difteritoxoid och 6,25 Lf tetanustoxoid/dos. Aluminiushydroxid motsvarande 0,5 mg aluminium är tillsatt som adjuvans.

Vaccinets beståndsdelar är renade före detoxifieringen med formaldehyd.
Difteri- och stelkrampskomponenterna är kvalitativt desamma som ingår i de tidigare godkända vaccinerna DiTeKiK och DiTeKiPol.

Indikation

Avsett för boostervaccination till barn >5 år gamla och vuxna som tidigare primovaccinerats med minst tre doser av difteri- och stelkrampsvaccin.

Klinik

Effekt, det vill säga immunogenicitet, och säkerhet har undersökts i två studier på danska militärer, det vill säga endast unga män har undersökts.

I den första studien erhöll 161 personer en boosterdos med aktuellt vaccin (1).

De uppgavs vara primovaccinerade i barndomen. Av försökspersonerna uppgav 83% att de dessutom hade boostervaccinerats mot tetanus, däremot ingen mot difteri, vilket också verifieras i redovisade pre-vaccinationstitrar. Antikroppar mot difteri bestämdes med Verocellsmetodik.

För tetanus användes ELISA. Vaccinsera med nivåer under 0,2 IU/ml, testades även med NT. Samtliga individer utom två uppnådde också skyddsnivå (0,01 IU/ml) för difteri. Uppgifter om genomförd primovaccination kunde ej erhållas för dessa två. Samtliga övriga uppnådde också nivån för långtidsskydd (0,1 IU/ml). GMT var 0,022 före boosterdosen och 2,202 efter, (range 0,001-4,897 respektive 0,002-62,474).

Samtliga försökspersoner utom en uppnådde nivån 1 IU/ml avseende tetanus, det vill säga väl över nivån för långtidsskydd. Den person som ej svarade var en av ovanstående som inte heller erhöll skyddande nivå mot difteri.

I en annan studie, där syftet var att jämföra effekten av olika adjuvans, erhöll 69 unga män aktuellt vaccin (2). Samtliga deltagare i den studiegruppen uppnådde mer än 0,1 IU/ml avseende båda komponenterna, det vill säga långtidsskydd efter boosterdos. Studier på kvinnor och på personer i andra åldrar finns ej redovisade. Däremot redovisas översiktligt resultat med liknande vaccinkombinationer hos både män och kvinnor i olika åldrar hos vilka adekvata immunsvar synes ha uppnåtts (3-4).

Bakgrund

Enligt WHO inträffar cirka 100 000 difterifall per år och 8 000 personer avlider. Svenska erfarenheter från 80-talet visar att difterifall kan förekomma även i I-världen. Ett fullgott vaccinationsskydd är därför en förutsättning för att förhindra sjukdom och spridning. Mot tetanus, där den sjukdomsalstrande bakterien förekommer i vår omgivning är ett personligt skydd nödvändigt.

I Sverige har hittills Duplexvaccin (DT) använts som boostervaccin. Till skolbarn och vuxna ges halv dos, vilket innebär 7,5 Lf difteritoxoid och 1,88 Lf tetanustoxoid. Det nu aktuella vaccinet innehåller således ungefär samma mängd difteri- men mer tetanustoxoid jämfört med de svenska vaccinet.

Vaccinet har använts i Danmark sedan 1997 för revaccination av femåriga barn samt vuxna och även som profylax mot tetanus vid sårskador. Tidigare användes ett vaccin med högre halt difteritoxoid, men på grund av många lokala biverkningar övergick man till detta.

Säkerhet

Hälften av personerna i studie I uppgav vid förfrågan fyra veckor efter vaccination att de fått någon form av biverkan, de allra flesta milda lokalreaktioner. Tre personer som uppges ha vaccinerats mot tetanus ett till tre år tidigare fick något svårare biverkningar. En blev sängliggande i två dagar på grund av yrsel och två fick feber: 39,2o respektive ingen uppgift om temperaturen.

I den andra studien insamlades rapporter efter en vecka. Mer än hälften av de 62 personerna rapporterade biverkningar men endast i två fall angavs systembiverkningar (illamående och yrselbesvär respektive feberkänsla).

Sedan vaccinet introducerades 1997 i Danmark visar spontanrapporteringen av
biverkningar att antalet rapporter minskat kraftigt sedan det aktuella vaccinet med lägre halt difteritoxoid införts. Över 90% av rapporterna utgörs av lokala reaktioner.
Två personer uppges ha fått anafylaktisk chock i samband med injektionen.

Litteratur

1. Aggerbeck H, Fenger C, Heron I. Booster vaccination against diphtheria and tetanus in man. Comparison of calcium phosphate and aluminuim hydroxide as adjuvants - II. Vaccine 1995;13(14):1366-74.
2. Aggerbeck H, Wantzin J, Heron I. Booster vaccination against diphtheria and tetanus in man. Comparison of three different vaccine formulations - III. Vaccine 1996;15(16):1265-72.
3. Simonsen O, Kjeldsen K, Vendborg H-A and Heron I. Revaccination of adults against diphtheria I: Responses and reaction to different doses of diphtheria toxoid in 30-70-year-old persons with low serum antitoxin levels.
4. Acta path. Microbiol. immunol. scand. Sect. C. 94:213-8,1986.
5. Rønne T, Valentelis R, Tarum S, Griskevica A, Wachmann C-H et al. Immune Response to Diphtheria Booster Vaccine in the Baltic States. The Journal of Infectious Diseases 2000;181(Suppl 1):S213-9.