Tamiflu (oseltamivir) - ny indikation

Sammanfattning

Tamiflu (oseltamivir) är sedan 2002 godkänt för behandling av influensa A och B hos vuxna och barn från ett års ålder samt som influensaprofylax till vuxna och ungdomar över 13 års ålder. En utökad indikation godkändes i januari 2006 för influensaprofylax även för barn från ett års ålder. Dosering för influensaprofylax för barn från ett års ålder är 30–75 mg beroende på kroppsvikt en gång dagligen i tio dagar för post-expositionsprofylax och upp till 42 dagar för säsongsprofylax.

Profylax med antivirala medel ersätter inte influensavaccination, men utgör ett komplement.

Pediatriska profylaxstudier

Godkännandet av pediatrisk influensaprofylax baseras på en publicerad klinisk studie där 215 barn fick behandling eller post-expositionsprofylax (WV16193) (1) samt en publicerad studie för pediatrisk säsongsprofylax för barn med cancer (2). Studie WV16193 inkluderade barn över ett års ålder och vuxna. Studien var inte dimensionerad för subgruppsanalyser vad gäller ålder, men tillräckligt många barn 1–12 år inkluderades för att tillåta en bedömning.

Studie WV16193 var en öppen, randomiserad klinisk prövning där det första influensafallet (indexfallet) i varje hushåll fick behandling med oseltamivir i fem dagar. Hushållen randomiserades så att övriga familjemedlemmar antingen gavs behandling av eventuella influensafall eller profylaktiskt oseltamivir i tio dagar. Familjer med 3–8 personer rekryterades. Barn under ett år inkluderades inte i studien. Influensafall definierades som feber = 37,8°C och hosta och/eller snuva med påvisande av influensavirus inom två dagar före eller efter symtomdebut, eller = 4-faldig ökning av antikroppstitrar mot influensa. Behandlingen sattes in inom 48 timmar efter symtomdebut.

Primär effektvariabel var procentuell andel hushåll med minst ett sekundärt influensafall. Sekundär effektvariabel var procentuell andel personer (kontakter) som utvecklade klinisk influensa förutom indexfallen. Totalt 277 hushåll randomiserades i studien. Resultaten av den primära effektanalysen per hushåll sammanfattas i Tabell I.

Tabell I. Skyddseffekt per hushåll av influensaprofylax med oseltamivir i studie WV16193.

 *n = antal hushåll med influensafall, N =  totalt antal hushåll i gruppen

Skyddseffekten i den sekundära effektanalysen, per individ, stödjer de resultat som sågs i primäranalysen. I en subgruppsanalys av barn 1–12 år visades att skyddseffekten var likartad den som sågs i hela populationen (Tabell II).

Tabell II. Skyddseffekt av influensaprofylax med oseltamivir på individer utsatta för influensaexposition (sekundära fall) i studie WV16193.

*n = antal kontakter med influensafall, N= totalt antal kontakter i gruppen

En studie av säsongsprofylax för barn med oseltamivir finns publicerad. Det var en öppen, icke-kontrollerad pilotstudie med 32 barn med nedsatt immunförsvar på grund av kemoterapi eller benmärgstransplantation under 2001 års influensasäsong. Resultaten jämfördes med historiska data från 1998–2000. Barn över fem års ålder som fått kemoterapi eller genomgått benmärgstransplantation rekryterades till studien. Alla fick 75 mg oseltamivir dagligen. Patienterna var 6–23 år gamla, varav åtta var 5–9 år och elva var 10–14 år. Studien pågick i totalt tolv veckor. Inga influensafall inträffade under studien, medan det under tidigare influensasäsonger inträffat 7–17 fall på samma klinik. Studien är inte konklusiv vad gäller effektdata, men ger visst stöd för säkerheten av längre tids oseltamivirprofylax av barn.

Säkerhet

Gastrointestinala biverkningar, särskilt kräkningar (10,1 %) och illamående (4,0 %), var de vanligaste biverkningarna som rapporterades efter post-exponeringsprofylax hos barn. Biverkningarna efter profylaktisk användning på barn skiljde sig inte från dem som rapporterats tidigare. Inga allvarliga biverkningar rapporterades efter profylax eller behandling i studien.

Resistensutveckling

Ingen resistensutveckling mot oseltamivir kunde påvisas i virusprover tagna från infekterade individer i profylaxstudien WV16193.

I alla kliniska prövningsstudier av behandling av influensa hos barn fann man nedsatt känslighet för oseltamivir hos 4,1 % av de isolerade virusstammarna. I två mindre pediatriska behandlingsstudier och i en publicerad japansk studie (3) har en högre frekvens av resistenta stammar rapporterats, 7,7 % (2/26) och 19 % (8/43) respektive 18 % (9/50), möjligen som en följd av att suboptimala doser av oseltamivir gavs. Resistensutveckling observerades framför allt hos de yngsta barnen. Ingen selektion av influensa B-resistent virus har hitintills rapporterats. Följaktligen finns en risk för selektion av resistenta stammar under oseltamivirbehandling, i synnerhet hos barn, och resistensutvecklingen övervakas noga.

Läkemedelsverkets värdering

Tamiflu har nu även godkänts för profylax av influensa A och B hos barn från ett års ålder och betraktas som ett värdefullt komplement till vaccination i denna åldersgrupp.

Beträffande målgrupper för profylax – se Läkemedelsverkets Behandlingsrekommendation: Behandling och profylax av influensa med antivirala medel (länk till höger) (4).

Referenser

1. Hayden FG, et al. Management of influenza in households: a prospective, randomized comparison of oseltamivir treatment with or without postexposure prophylaxis. J Infect Dis 2004;189:440–9.
2. Chik KWK. Oseltamivir prophylaxis during the influenza season in a paediatric cancer centre: prospective observational study. Hong Kong Med J 2004;10:103–6.
3. Kiso M, et al. Resistant influenza A viruses in children treated with oseltamivir. Lancet 2004;364:759–65.
4. Behandling och profylax av influensa med antivirala medel – Behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket 2005;16(5):9–22.