Natrilix Retard (indapamid)

Sammanfattning

Natrilix Retard innehåller som aktiv substans indapamid, ett sulfonamidderivat farmakologiskt relaterat till tiaziddiuretika. Godkänd indikation är essentiell hypertoni. I placebokontrollerade studier har Natrilix Retard en dokumenterad effekt vid mild till måttlig hypertoni. Effekten synes likvärdig med den av tiaziddiuretika, betablockerare, kalciumblockerare och ACE-hämmare. Säkerhetsprofilen är jämförbar med den hos tiaziddiuretika. Data avseende effekt på morbiditet och mortalitet föreligger ej.

Läkemedelsverkets värdering

Natrilix Retard bedöms inte tillföra något nytt i den terapeutiska arsenalen.

Verksam beståndsdel

Den verksamma beståndsdelen indapamid är ett tiazidbesläktat diuretikum av sulfonamidtyp.

Indapamid är kiral och har ett asymmetriskt center vilket möjliggör existens av 2 stereoisomerer. I Natrilix Retard föreligger indapamid som racemat. Indapamid är olöslig i sura och neutrala vattenlösningar, men uppvisar ökad löslighet i alkaliska lösningar. Substansen är löslig i etanol och lättlöslig i aceton. Tablettformuleringen utgörs av en polymerbaserad hydrofil matris vilket ger en förlängd frisättning av indapamid.

Indikationer

Essentiell hypertoni

Farmakodynamik och farmakokinetik

Natrilix Retard innehåller som aktiv substans indapamid, ett sulfonamidderivat med en indolring som är farmakologiskt relaterat till tiaziddiuretika. Den blodtryckssänkande effekten orsakas initialt av ökad renal utsöndring av salt och vatten resulterande i en reducerad plasmavolym. Vid längre tids behandling ses en minskning av perifera kärlmotståndet. Biotillgängligheten är cirka 90% efter peroral tillförsel. Födointag ökar absorptionshastigheten men påverkar ej totala mängden absorberat läkemedel. Indapamid elimineras huvudsakligen via metabolism. Cirka 8% av dosen utsöndras som oförändrad substans i urinen. Metabolismen är ofullständigt karakteriserad, men sker till viss del via enzymatisk hydrolys samt av CYP2C9 och CYP3A4. Halveringstiden i plasma är 14-24 timmar (medelvärde 18 timmar). Cirka 70% av dosen utsöndras i urin, huvudsakligen som inaktiva metaboliter, och 22% utsöndras i faeces. Farmakokinetiken är oförändrad hos njursviktspatienter med kreatiniclearance ³ 36 ml/minut. Information hos äldre och hos patienter med nedsatt leverfunktion saknas.

Klinik

Klinisk effekt

Placebokontrollerade studier inkluderade totalt 690 patienter med essentiell hypertoni (diastoliskt blodtryck > 95 mmHg och < 114 mmHg) varav 257 behandlades med Natrilix Retard. En signifikant, kliniskt relevant sänkning av diastoliskt och systoliskt blodtryck jämfört med placebo påvisades. Reduktionen var jämförbar med den av indapamid 2,5 mg som i tidigare studier visats ha en effekt likvärdig med tiaziddiuretika, betablockare, kalciumblockare och ACE-hämmare. Data avseende effekt på morbiditet och mortalitet föreligger ej.

Säkerhetsvärdering

Säkerhetsprofilen förefaller jämförbar med den hos tiaziddiuretika och samma biverkningsmönster är att förvänta. Vanligast förekommande är hypokalemi. I de kliniska prövningarna sågs hypokalemi (serumkalium < 3,4 mmol/l) hos 11% av patienterna och hos 4% noterades ett serumkalium < 3,2 mmol/l efter 4-6 veckors behandling. Liksom för tiaziddiuretika förekommer stegring av serumurat och blodglukos varför preparatets lämplighet hos patienter med gikt och diabetes mellitus kräver noggrant övervägande. Vanligt förekommande är överkänslighetsreaktioner (framför allt hudreaktioner), yrsel, trötthet, parestesi och huvudvärk. Natrilix Retard saknar effekt vid svår njurinsufficiens och skall ej användas vid kreatiniclearance <30 ml/minut. Information om farmakokinetik hos patienter med nedsatt leverfunktion saknas. Metabolismen av indapamid är ofullständigt karakteriserad varför risken för interaktioner med andra läkemedel ej kan predikteras fullständigt.