Keppra är ett nytt antiepileptikum som godkänts för indikationen tilläggsbehandling vid partiella epileptiska anfall med eller utan sekundär generalisering. (Tryckt version: 2001;12(1)).
Sammanfattning
Keppra är ett nytt antiepileptikum som godkänts för indikationen tilläggsbehandling vid partiella epileptiska anfall med eller utan sekundär generalisering. Verkningsmekanismen för den aktiva substansen, levetiracetam, är inte känd. Levetiracetam har en fördelaktig farmakokinetisk profil med hög biologisk tillgänglighet, huvudsakligen renal elimination, och liten risk för interaktioner. I placebokontrollerade studier gav tillägg av levetiracetam en statistiskt signifikant reduktion av anfallsfrekvensen jämfört med tillägg av placebo. Responderfrekvensen (andelen patienter med >50% anfallsreduktion) varierade mellan 23 och 42% beroende på dos (placebo 10 till 16%). De vanligaste biverkningarna var CNS-relaterade effekter som yrsel, somnolens och asteni.
Läkemedelsverkets värdering
Levetiracetam utgör ett nytt alternativ vid tilläggsbehandlig av partiella epileptiska anfall. I förhållande till flera andra antiepileptika är farmakokinetiken okomplicerad och biverkningsprofilen förefaller vara gynnsam. Effekt i förhållande till andra antiepileptika med add-on indikation kan ej värderas då jämförande studier saknas.
Verksam beståndsdel
Den verksamma beståndsdelen i Keppra är levetiracetam som är lättlösig i vatten. Levetiracetam har ett asymmetriskt kol och föreligger i preparatet som en ren stereoisomer (S-konfiguration). Läkemedelsformen är filmdragerade tabletter.
Levetiracetam
Indikation
Keppra är indicerat som tilläggsbehandling vid partiella anfall med eller utan sekundär generalisering hos patienter med epilepsi.
Klinik
Effekten av Keppra som tilläggsbehandling vid partiella anfall utvärderades i tre placebo-kontrollerade studier som innefattade sammanlagt 904 patienter (1-3). Patienterna hade vid inklusionen partiella anfall trots pågående behandling med en eller två klassiska antiepileptika. Tillägg av Keppra i doser på 1000 till 3000 mg dagligen jämfördes med tillägg av placebo. Primär effektvariabel var anfallsfrekvens per vecka, medan sekundära variabler inkluderade responderfrekvens (patienter med >50% anfallsreduktion) och andelen krampfria patienter. Ingen av studierna var primärt designad som en dose-finding studie, men en analys av data från alla tre studierna antyder ett dosresponssamband för levetiracetam i intervallet 1000 till 3000 mg/dag (1). Reduktionen i anfallsfrekvens var för placebo-gruppen 6-7%, medan den i de aktiva grupperna varierade från 18 till 40% beroende på dos. Andelen responders var i placebogruppen 10-16%, i gruppen som behandlades med 1000 mg Keppra dagligen 23-33%, för 2000 mg 32%, och för 3000 mg 40-42%. Det har inte visats att doser över 3000 mg dagligen ger någon förbättrad effekt.
Keppra doseras två gånger dagligen. Den initiala terapeutiska dosen är 500 mg två gånger dagligen, och dosen kan sedan successivt ökas upp till 1500 mg två gånger dagligen beroende på klinisk respons och tolerans.
Farmakodynamik och farmakokinetik
Levetiracetam har i förhållande till flera andra antiepileptika en relativt okomplicerad farmakokinetisk profil. Substansen är lättlöslig, och den biologiska tillgängligheten är mycket hög. Halveringstiden är sju till åtta timmar. Varken levetiracetam eller dess primära metabolit är signifikant bundna till plasmaproteiner. Elimination sker huvudsakligen via renal utsöndring, och för patienter med nedsatt njurfunktion krävs dosreduktion. Den kinetiska profilen är lineär med låg intra- och interindividuell variabilitet. Risken för interaktioner på grund av påverkan av CYP-systemet är liten.
Se i övrigt produktresumé.
Säkerhetsvärdering
Säkerhetsdatabasen för patienter som behandlats med Keppra för epilepsi inkluderar 1231 patienter. Därutöver finns säkerhetsdata från ytterligare 1577 patienter som behandlats för andra indikationer än epilepsi (1). Av de patienter som behandlats för epilepsi deltog 1023 (672 levetiracetam, 351 placebo) i fyra placebokontrollerade studier. Totalt behandlades 592 patienter med levetiracetam i mer än ett år, och 185 i mer än tre år. Andelen patienter som fullföljde epilepsistudierna var hög, i genomsnitt 86,0% för patienter behandlade med levetiracetam mot 88,1% för placebo. De vanligaste biverkningarna för levetiracetam var CNS-relaterade effekter (asteni, somnolens, och yrsel). Övre luftvägsinfektioner var vanligare bland patienter som behandlades med levetiracetam än i placebogruppen. Det förelåg ingen ökad mortalitet i den aktiva gruppen jämfört med placebogruppen. Beträffande laboratorieparametrar sågs lätta men statistiskt signifikanta sänkningar i hemoglobin och hematokrit hos levetiracetam-behandlade patienter i de kontrollerade studierna, men förändringarna var inte av klinisk signifikans. Den hittillsvarande erfarenheten av levetiracetam är begränsad, men tillgängliga data tyder på att biverkningsprofilen i jämförelse med andra antiepileptika är förhållandevis gynnsam.
Litteratur
1. Av tillverkaren inlämnad, ej publicerad information.
2. Cereghino MD et al. Levetiracetam for partial seizures. Results of a double-blind, randomised clinical trial. Neurology 2000;55:236-42.
3. Ben-Menachem E, and Falter U for the European Levetiracetam Study Group. Efficacy and tolerability of levetiracetam 3000 mg/d in patients with refractory partial seizures: A multicenter, double-blind, responder-selected study evaluating monotherapy. Epilepsia 2000;41:1276-83.