Epaxal innehåller som aktiv beståndsdel inaktiverat hepatit A-virus och är avsett för immunisering mot infektion orsakad av hepatit A hos vuxna och barn över två års ålder. (Tryckt version: 1997;8(6)).
Sammanfattning
Epaxal innehåller som aktiv beståndsdel inaktiverat hepatit A-virus och är avsett för immunisering mot infektion orsakad av hepatit A hos vuxna och barn över två års ålder. Till skillnad från tidigare godkända hepatit A-vacciner, Havrix, Avaxim och Vaqta, som är aluminiumadsorberade, är de isolerade viruspartiklarna i Epaxal bundna till syntetiska sfäriska virosomer. Fyra veckor efter primär vaccinering ses serokonversion hos 92-100% och förnyelsedos efter tolv månader ger mycket höga antikroppstitrar. Biverkningsmässigt noteras färre lokala biverkningar än när aluminiumadsorberade vacciner ges. Skyddets varaktighet är ännu ej slutgiltigt klarlagd men kan uppskattas till åtminstone tio år.
Läkemedelsverkets värdering
Epaxal är ett värdefullt alternativ till Havrix, Avaxim och Vaqta. Det kan ges till barn från två års ålder. En fördel är att lokala biverkningar tycks förekomma mer sällan än då aluminiumadsorberade vacciner används, en annan att samma dos ges till såväl barn som vuxna.
Indikationer
Aktiv immunisering mot hepatit A.
Verksam beståndsdel
Renat inaktiverat hepatit-A-antigen som adsorberats till virosomer (sfäriska dubbelmembran uppbyggda av fosfolipider och hemagglutinin och neuraminidas från influensavirus A (H1, N1)).
Klinik
Bakgrund
Sedan många år har resenärer till sydligare länder skyddat sig mot hepatit A genom profylax med gammaglobulin. Sådan profylax har endast kortvarig effekt. Sedan några år finns Havrix, ett hepatit A-vaccin, tillgängligt och tidigare i år har ytterligare två vacciner, Avaxim och Vaqta godkänts. Samtliga dessa vacciner är adsorberade till aluminiumhydroxid och ger ett långvarigt skydd. Det nya vaccinet är till skillnad från dessa bundna till syntetiska sfäriska virosomer. Standardiserade enheter för hepatit A-virusvacciner saknas, varför tillverkarna använder interna enheter. Av detta skäl är doseringarna av de olika preparaten inte direkt jämförbara.
Immunogenicitet
En antikroppshalt överstigande 20 IU/L betraktas som tröskelnivå för skyddseffekt. Ett flertal immunogenicitetsstudier har utförts för att fastställa lämplig dos och tidpunkt för boosterdos. Två veckor efter vaccinering var 89-97% seropositiva med GMT (geometric mean titre) 75-109 IU/L. Vid kontroll fyra veckor efter vaccinationen hade 99-100% serokonverterat med GMT 176-441 IU/L. Ett år efter vaccinationen var fortfarande 96-100% av de vaccinerade seropositiva med GMT 112-175 IU/L. När boosterdos gavs efter ett år var samtliga undersökta seropositiva och GMT steg 11-24 gånger. På basen av uppmätta antikroppstitrar två och tre år efter boosterdosen, har det beräknats att skyddet varar minst tio år för 93% av de vaccinerade.
Immunogeniciteten har också studerats i jämförande studier mot Havrix, som emellertid inte givits på det sätt som numera rekommenderas. Inga skillnader kunde noteras avseende serokonversion men GMT var högre efter Havrix. Fullt tillfredsställande värden uppnåddes emellertid med Epaxal.
I flera studier har uppmärksammats att kvinnor har ett starkare immunsvar än män. Skillnaden är emellertid inte så stor att den påverkar doseringen. 26 patienter som splenektomerats vaccinerades med gängse dos. En månad efter vaccinationen hade 88% serokonverterat och GMT var 72 IU/L. De tre personer som inte hade serokonverterat efter primovaccinationen gjorde det efter boosterdos.
Samtidig administration av gulafebernvaccin påverkar inte immunsvaret.
Skyddseffekt
Skyddseffekten har studerats i en placebokontrollerad studie på barn 1½-6 år gamla i Nicaragua. Enligt protokollet skulle en interimsanalys göras ett år efter vaccinationen och data från denna presenteras. Studien har därefter enligt protokollet avbrutits, då skyddseffekten visade sig vara mycket god, nämligen en 100%-ig skyddseffekt mot klinisk hepatit A. Skyddet mot subklinisk infektion med serokonversion visar sig vara 95% (CI 64-99%). Barn har erhållit samma dos som vuxna.
Säkerhet
Vaccinet tolereras mycket väl. 14% av vaccinerade barn fick lokala milda reaktioner jämfört med 8% i placebogruppen. Lätta lokalreaktioner har uppträtt i 12-26% hos Epaxalvaccinerade respektive 36-65% hos personer vaccinerade med aluminiumadsorberat vaccin. Feber, huvudvärk, allmän sjukdomskänsla och illamående har uppträtt efter båda typerna av vaccin. I samtliga studier har leverprover kontrollerats utan att man kunnat se någon påverkan på dessa.
Litteratur
Av tillverkaren inlämnad, ej publicerad dokumentation.
Sammanfattning i BioDrugs 1997:7(3)232-48.