Cilest (norgestimat och etinylöstradiol)

Sammanfattning

Cilest är ett för Sverige nytt kombinerat p-piller som funnits på andra marknader i mer än tio år. Cilest innehåller en något högre östrogendos än andra lågdoserade p-piller och ett gestagen som är verksamt genom två aktiva metaboliter, norgestrel och 17-deacetylnorgestimat, varav den förra ingår i flera andra p-piller.

Graviditetsincidensen ligger i den övre delen av den som brukar ses med kombinerade p-piller. Biverkningsmässigt föreligger inga skillnader jämfört med Follimin utöver en högre frekvens genombrottsblödningar under första behandlingsmånaden och en högre incidens av bröstspänningar.

Läkemedelsverkets värdering

Cilest är ett kombinerat p-piller som inte har visats ha kliniska fördelar i jämförelse med äldre p-piller som exempelvis Follimin.

Verksamma beståndsdelar

etinylöstradiol

norgestimat

De aktiva substanserna i Cilest-tabletter är steroiderna etinylöstradiol och norgestimat som är mycket svårlösliga i vatten. Beredningsformen är konventionella tabletter, från vilka läkemedlet snabbt frisätts och absorberas.

Indikation

Antikonception

Dosering

1 tablett dagligen under 21 dagar. Efter uppehåll sju dagar påbörjas nästa tablettkarta.

Klinik

Bakgrund

Cilest är ett monofasiskt kombinerat p-piller som innehåller ett för Sverige nytt gestagen – norgestimat och en något högre dos av etinylöstradiol (17-75%) än flesta moderna kombinerade p-piller. Cilest har varit registrerat i andra europeiska länder sedan 1986 och i USA sedan 1989.

Klinisk effekt

Den kontraceptiva effekten av Cilest har studerats i två centrala studier där man jämfört sig med en motsvarighet till Follimin. Totalt ingick 736 kvinnor och över 9 000 behandlingscykler i Cilestgrupperna. Antalet graviditeter per 100 kvinnoår (Pearl Index), där ett kvinnoår definierats som 12 behandlingscykler, var här för Cilest 1,03 medan det för Follimin var 0,86. Vanligen definieras kvinnoåret som 13 behandlingscykler vilket skulle leda till något högre Pearl Index för dessa studier.

I en öppen studie omfattande 911 kvinnor och närmare 13 000 behandlingscykler var Pearl Index 0,81 (13 cykler/kvinnoår).

Graviditetsincidensen för Cilest ligger inom övre delen av det område som brukar ses i studier av kombinerade p-piller.

Farmakodynamik

Den primära verkningsmekanismen för Cilest är hämning av ovulationen. I en studie fann man en suspekt ovulation (luteiniserad follikel?) hos en av 21 kvinnor som följts över sex behandlingscykler. Bidragande till effekten är påverkan på cervixsekretet och endometriet. I en studie sågs "infertilt" cervixsekret hos 14 av 16 studerade kvinnor. I studier av endometriet ses en hämning av proliferationen.

Effekterna på koagulationsfaktorer har studerats i flera studier. Resultaten tillåter inga slutsatser beträffande den relativa risken för utveckling av trombos jämfört med andra kombinerade p-piller.

Lipideffekterna av Cilest har jämförts med effekterna av en motsvarighet till Follimin. Totalkolesterol stiger i bägge grupperna. HDL-kolesterol stiger signifikant i Cilestgruppen men sjunker signifikant i Follimingruppen. LDL-kolesterol stiger i bägge grupperna medan triglyceriderna sjunker i Follimingruppen och är oförändrade i Cilestgruppen. Resultaten tillåter inga säkra slutsatser av vare sig absolut eller relativ risk för framtida kardiovaskulär sjukdom.

Farmakokinetik

Det nya gestagenet norgestimat är verksamt genom två aktiva metaboliter, norgestrel och 17-deacetylnorgestimat, varav den förra ingår i flera andra p-piller.

Säkerhetsvärdering

Blödningskontrollen med Cilest har jämförts med den med Follimin i två stora studier. Inga signifikanta skillnader förelåg mellan preparaten bortsett från första behandlingscykeln då signifikant fler kvinnor hade genombrottsblödning med Cilest (20 vs.15%).

Biverkningsprofilen var i de så gott som alla avseenden likartad mellan Cilest och Follimin. Dock hade signifikant fler kvinnor på Cilest bröstömhet som rapporterad biverkan (6,4 vs.3,3%). Detta kan möjligen bero på att Cilest är ett mer östrogent p-piller än Follimin.

Litteratur

1. Kafrissen, A norgestimate-containing oral contraceptive: Review of clinical studies. Am. J. Obstet. Gynecol 1992;67:1196-202.