Avaxim (hepatit A-vaccin)

Sammanfattning

Avaxim innhåller som aktiv beståndsdel inaktiverat hepatit A-virus och är avsett för immunisering mot infektion orsakad av hepatit A hos personer från 16 år. Fyra veckor efter primärvaccinering ses i det närmaste 100-procentig serokonversion. Boosterdos efter sex månader gav mycket höga antikroppstitrar. Biverkningsmässigt noteras intet anmärkningsvärt. Durationen av skyddseffekten utan ny boosterdos är ej klarlagd men kan uppskattas till åtminstone tio år.

Läkemedelsverkets värdering

Avaxim är ett värdefullt alternativ till Havrix och Vaqta hos vuxna. Vid valet mellan preparaten torde priset vara utslagsgivande. Effekten hos barn är ännu ej utvärderad.

Indikationer

Avaxim är indicerat för aktiv immunisering mot infektion orsakad av hepatit A-virus hos ungdomar (från 16 år) och vuxna.

Verksam beståndsdel

Hepatit A-virus odlat på humana diploida celler (MRC-5), som inaktiverats med formaldehyd och adsorberats till aluminiumhydroxid.

Klinik

Bakgrund

Sedan många år har resenärer från Sverige till sydligare länder skyddat sig mot hepatit A genom profylax med gammaglobulin. Sådan profylax har endast kortvarig effekt. Sedan några år finns ett hepatit A-vaccin tillgängligt, Havrix. Nu har ytterligare två vacciner, Avaxim och Vaqta (1) godkänts. Standardiserade enheter för hepatit A-virusvacciner saknas, varför företagen använder interna enheter. Av detta skäl är doseringarna av de olika preparaten inte jämförbara.

Immunogenicitet

En antikroppshalt överstigande 20 mIU/ml betraktas i dokumentationen för Avaxim som tröskelnivå för skyddseffekt i studierna.

I en dos-responsstudie (2) omfattande 195 försökspersoner i åldern 18-31 år gavs 20-160 antigenenheter vaccin. 32 personer befanns vara seropositiva redan vid injektionstillfället, varför analysen omfattar 163 patienter. Vaccinet gavs i två doser, varav den andra efter sex månader.

Två veckor efter den första dosen hade 78,1% av personerna som erhöll 160 antigenenheter serokonverterat med en genomsnittshalt antikroppar på 43 mIU/ml (Figur 1).

Figur 1. Andelen seropositiva patienter efter fyra olika doser Avaxim.

Vid en månad var serokonversionsfrekvensen 100% och antikroppshalten 95 mIU/ml. Sex månader efter den första injektionen var antikroppshalten 113 mIU/ml och steg till 3 828 mIU/ml fyra veckor efter boosterdosen. De lägre doserna gav signifikant lägre antikroppssvar.

I en öppen jämförande multicenterstudie (3) jämfördes immunogeniciteten av Avaxim (160 antigenenheter med sex månaders mellanrum) med Havrix (720 ELISA-antigenenheter vid tiden 0,1 och 6 månader). Totalt inkluderades 840 personer i åldern 18-60 år. Efter två veckor (Figur 2) hade 93,4 respektive 76,1% serokonverterat (p<0,001), medan från och med vecka 8 var serokonversionen i båda grupperna 99-100%. Fyra veckor efter boosterdosen var antikroppstiterna 4190 respekive 3163 mIU/ml (p<0,0001). Vid uppföljning ett år efter boosterdosen var serokonversionen fortfarande 100% i båda grupperna, varvid antikroppstitern var i genomsnitt 1556 mIU/ml i Avaximgruppen (Figur 2) och 1021 mIU/ml i Havrixgruppen.

Figur 2. Antikroppshalter (95 % konfidensintervall) och andel seropositiva efter vaccinering med Avaximboosterdos efter 6 månader.

Man har uppskattat att skyddet mot hepatit A varar åtminstone tio år för Havrix. Ovanstående studie visar att antikroppsnivåerna inducerade av Avaxim var minst lika höga som med Havrix, varför man kan förvänta sig ett likartat långtidsskydd.

Man kan däremot inte dra slutsatsen att Avaxim är effektivare än Havrix, eftersom det senare inte gavs enligt nu gällande rekommendationer.

Det gjorde man däremot i en annan studie (4) (n=370 seronegativa vuxna personer), där Avaxim jämfördes med Havrix (1440 ELISA-enheter vid tidpunkterna 0 och 6 månader). Serokonversionsfrekvensen var efter två veckor 95,7 respektive 87,1% (p<0,001). Efter 8-24 veckor var den 100 respektive 97,6% (ns). Efter boosterdoserna var serokonversionsfrekvensen 100% för båda vaccinerna. Denna studie antyder således marginellt högre immunogenicitet av Avaxim än Havrix.

I en studie (2) gavs 243 vuxna 160 antigenenheter Avaxim från tre olika tillverkningssatser som primärimmunisering och en boosterdos sex månader senare. Vid uppföljning 76 veckor efter den första dosen var skyddet 100%. Antikroppshalten hade fallit med 50% under det första året efter boosterdosen, men låg fortfarande hos alla patienter minst tio gånger över den kritiska nivån 20 mIU/ml.

Erfarenheten av användning hos barn är liten och preparatet har därför endast godkänts för personer från 16 år.

Säkerhet

I kliniska studier i vilka 2 038 patienter tillförts en första dos och 1880 boosterdos av aktuellt vaccin var den dominerande biverkan lokal smärta, som förekom hos cirka 10% av patienterna. Hos 0,5-1% sågs rodnad och hematom. Bland systemreaktioner dominerade asteni, myalgi, artralgi, huvudvärk och feberkänsla, som förekom hos 5-14% av patienterna.

Litteratur

1. Information från Läkemedelsverket 1997;4:57.
2. Av tillverkaren ingiven, ej publicerad dokumentation.
3. Goilav C et al. J Med Virol 1995;46:287-92.
4. Zuckerman et al. Fifth International conference on Travel Medicine, March 1997.