Aerius är godkänt för lindring av symtom i samband med säsongsbunden allergisk rinit. (Tryckt version: 2001;12(5)).
Sammanfattning
Aerius innehåller desloratadin som är en aktiv metabolit till det tidigare godkända antihistaminet loratadin. Godkänd indikation är säsongsbunden allergisk rinit. Den kliniska effekten är modest. Biverkningsmässigt framträder intet anmärkningsvärt.
Läkemedelsverkets värdering
Aerius är ytterligare ett antihistamin godkänt för behandling av säsongsbunden allergisk rinit. Det kliniska värdet förefaller vara jämförbart med tidigare godkända alternativ, dock saknas jämförande studier.
Verksam beståndsdel och formel
Aerius filmdragerad tablett, 5 mg, innehåller desloratadin som verksam beståndsdel och tablettkompositionen är vald så att en snabb upplösning av tabletten erhålles in vivo.

Indikationer
Aerius är avsett för lindring av symtom i samband med säsongsbunden allergisk rinit.
Klinik
Bakgrund
Aerius innehåller som aktiv substans desloratadin som är en metabolit till tidigare godkända H1-antagonisten loratadin. Desloratadin har kvalitativt likartade farmakodynamiska effekter som loratadin men är har högre effekt/mg.
Klinisk effekt
I studierna inkluderades patienter med säsongsbunden allergisk rinit (SAR). Symtomen som värderades i studierna var fyra symtom från näsan: snuva, slemhinnesvullnad, klåda och nysningar samt fyra icke nasala symtom, ögonklåda, tårflöde, rödögdhet samt klåda i öronen och gommen. Dessutom värderades effekten på hosta i några studier. I alla studier användes en 4-punkts verbal skala från 0-3 poäng varvid noll innebar inga symtom och tre allvarliga symtom. Poäng från de 8/9 symtomen lades samman till en totalpoäng. Maximalpoäng blev således 8 x 3=24 då hosta ej inkluderades. Primärt effektmått den genomsnittliga förändringen från baslinjen av patientens totala symtompoäng efter två veckors behandling. I de studier där man undersökte när behandlingen började ge effekt var primärt effektmått förändringen från basnivån av totala symtompoängen och tiden till effekt definierades till den första tidpunkten då desloratadin var statistiskt bättre än placebo och förblev så.
I en doseffektstudie (studie 1) studerades effekten av 2,5-20 mg desloratadin dagligen under två veckors behandling. Utifrån dessa valdes doserna 5 och 7,5 mg dagligen till fas III-studierna.
I en studie (studie 2) randomiserades patienterna till placebo, 5 mg eller 7,5 mg desloratadin under 14 dagar. I varje behandlingsarm ingick nästan 500 patienter som var i åldern 12-72 år. Könsfördelningen var 4:6 män till kvinnor. Då endast 5 mg-dosen är godkänd dos presenteras endast resultatet för denna. Totalt symtompoäng dag 1-15 (primärt effektmått) minskade i genomsnitt för 5 mg med 27,8% och för placebo 21,7% (p=0,03, Tabell I).
I en annan studie (studie 3) med ungefär samma patientantal, köns- och åldersfördelning gavs samma behandling under två veckor. I denna studie var 5 mg desloratadin signifikant effektivare än placebo under de 14 dagarna avseende förbättring av total symtompoäng vare sig hosta inkluderades -30,4% jämfört med -21,8% (p=0,02) eller exkluderande hosta -30,2% jämfört med -21,7% (p=0,02, Tabell I). I en tredje studie (studie 4) med samma design och storlek som de två tidigare omtalade gavs behandlingen under fyra veckor. I denna studie sågs ingen signifikant effekt på det primära effektmåttet (Tabell I).
Då doseffektstudien och de övriga tre studierna hade samma design och effektmått sammanlades resultaten i en analys. Utfallet av denna framgår av Tabell I som visar signifikant utfall avseende primärt effektmått. Skillnaden i symtomreduktion var dock endast 8,3 procentenheter (p=0,02) vilket innebär 1,1 poäng på den 24-gradiga skalan (se figur). Det förelåg inte någon signifikant könsskillnad avseende effekt, inte heller någon rasskillnad. I tre studier (5-7) undersöktes hur lång tid det tog innan effekten insatte efter exponering med allergen. Dessa studier talade för att effekten inträdde efter 1,25-2 timmar efter dos.
Tabell I. Totalt symtompoäng (uteslutande hosta) i studie 1-4 samt sammantagen analys
Storleksordningen av den kliniska effekten av behandling med 5 mg desloratadin dagligen är liten men förefaller vara jämförbar med den av andra antihistaminer i klinisk användning. Desloratadin i dosen 5 mg dagligen förefaller inte ha bättre effekt än 10 mg loratadin dagligen.
Figur 1. Effekten av Aerius jämfört med placebo på symtompoäng vid allergisk rinit. Sammantagen analys av studie 1-4.

Säkerhetsvärdering
I de kliniska studierna har 2 346 patienter exponerats för desloratadin varav 139 över fyra veckor. Vanligaste biverkningarna var huvudvärk, muntorrhet och trötthet. Ingående studier har gjorts avseende eventuell påverkan på elektrofysiologiska parametrar och dessa utföll negativt.
Litteratur
1-7. Av tillverkaren inlämnad opublicerad dokumentation.