Acellulärt pertussisvaccin

Sammanfattning

Accellulärt pertussisvaccin kombinerat med difteri- och tetanustoxoid (PM MSD) har i en välgjord studie visat sig ge ett gott skydd mot pertussis. Det serologiska svaret avseende difteri och tetanus är också mycket gott.

Basen för en rimlig säkerhetsvärdering är betydligt större, då ett starkare, men i övrigt identiskt, sk hybridvaccin givits till över 20 000 barn. Biverkningar uppträder betydligt mer sällan och är av mildare karaktär jämfört med efter helcellsvaccin. Man tycks emellertid inte helt och hållet kunna undvika ovanliga och obehagliga biverkningar, till exempel i form av sk hypoton hyporesponsiv episod (HHE), och denna reaktion finns angiven som en sällsynt biverkan.

Vaccinet kan ges i samband med vaccin mot haemophilus influenzae B-infektion och polio, men vaccinerna får inte blandas i samma spruta.

Preparatet tillhandahålls för närvarande ej pga patenttvist.

Läkemedelsverkets värdering

Vaccinet utgör ett efterlängtat tillskott, eftersom det nu går att återinföra allmän vaccination av spädbarn mot kikhosta.

Läkemedelsform

En dos av preparatet innehåller som aktiva beståndsdelar fem acellulära pertussiskomponenter; pertussistoxoid 10 mikrogram, Filamentöst hemagglutinin 5 mikrogram, Pertactin 3 mikrogram och två typer av agglutinogener (2 och 3), 5 mikrog tillsammans, samt tetanustoxoid >40 IU och difteritoxoid >30 IU. Mängden av de senare två antigenen motsvarar 5 respektive 15 Lf (flockningsenheter).

De acellulära pertussisantigenen framställs genom odling av B. pertussis varifrån komponenterna extraheras och renas. PT och FHA detoxifieras. Difteri- och tetanustoxoiderna framställs genom odling av C. diphtheriae och C. tetani med påföljande inaktivering och rening.

De aktiva beståndsdelarna är adsorberade till aluminiumfosfat. Inga substanser av humant ursprung används vid vaccinframställningen.

Klinik

I en prospektiv dubbelblind vaccinstudie (Stockholm 1) vaccinerades närmare 10 000 barn med antingen det aktuella vaccinet, ett belgiskt tvåkomponentvaccin, ett amerikanskt helcellsvaccin eller med svenskt DT-vaccin, som var placebo. Alla testvaccinerna var trippelvacciner. Barnen vaccinerades vid två, fyra och sex månaders ålder. Uppföljningen avseende effekt startade omedelbart efter tredje dosen och pågick i närmare två år. Denna studie kompliceras i viss mån av att helcellsvaccinet kunde levereras först sedan studien startat. Det visade sig dessutom vara möjligt att i många fall identifiera vilka barn som fick helcellsvaccinet. Vaccineffekten uppmättes till 85% (95% konfidensintervall 81-89) för det aktuella vaccinet. Effekten var betydligt sämre, 59%, för det belgiska tvåkomponentvaccinet och oväntat dålig för helcellsvaccinet, 48%. Liksom den italienska studien var biverkningarna betydligt färre och mildare för de acellulära vaccinerna än för helcellsvaccinet. Biverkningsmönstret skiljer sig inte nämnvärt från vad som ses efter DT. De allvarligare biverkningarna som rapporterats i studien framgår av Tabell II.

Tabell II. Antal barn i säkerhetsanalysen: 9 829

Ett i vissa avseenden starkare, men i övrigt identiskt, vaccin, som kallas hybridvaccin, ingår i den ännu inte avslutade svenska studien (Stockholm 2). Där har cirka 20 000 barn erhållit detta vaccin. Som nämnts ovan har de ovanliga biverkningarna, som till exempel hypoton hyporesponsiv episod (HHE), inte helt eliminerats genom tillkomsten av nya komponentvacciner och man måste räkna med att det nu godkända vaccinet också kan orsaka sådana reaktioner. Ingenting tyder på att reaktionerna ger bestående men.

Det serologiska svaret avseende difteri och tetanus visar sig vara gott efter tre doser. 100% av barnen uppnår skyddande antikroppsnivåer mot båda sjukdomarna. Data vid immunisering enligt svenskt vaccinationsschema saknas. Studier har även utförts när det aktuella vaccinet givits som booster, dvs som fjärde dos efter primär vaccinering med samma vaccin. Lokala biverkningar uppträder men betydligt mer sällan än när helcellsvaccin ges på motsvarande sätt. Inget finns angivet om onormalt stora svullnader i dessa studier.

Tillverkaren har även redovisat resultat från studier där vaccinet eller den starkare varianten, hybridvaccinet, givits samtidigt med Haemophilus influenzae B-vaccin och/eller poliovaccin (IPV). Data tyder inte på att någon kliniskt betydelsefull interferens skulle uppstå när vaccinerna ges samtidigt, men vaccinerna ska inte blandas i samma spruta. Preliminära data talar för att biverkningar som till exempel feber och kinkighet förekommer oftare när flera vacciner ges samtidigt. En fortsatt uppföljning planeras.

Litteratur

Av tillverkare inlämnad, ej publicerad dokumentation.