Naturläkemedel innehållande extrakt av Johannesört
Monografierna uppdateras inte efter publicering (se publiceringsdata). För aktuella listor över godkända produkter, se länkar under sök läkemedelsfakta.
Användningen av Johannesört, Hypericum perforatum, (H.p.) mot nervösa besvär är känd sedan medeltiden. De senaste årtiondena har intresset särskilt knutits till eventuell effekt av H.p. mot depression och kliniska studier har också utförts inom detta område.
Linde och medarbetare presenterar i BMJ i augusti 1996 (1) en systematisk genomgång och meta-analys av publicerade randomiserade studier där Johannesört används mot depression. Slutsatsen efter denna genomgång är att extrakt av hypericum är mer effektivt än placebo för behandling av mild-måttlig depression men att ytterligare studier där olika extrakt och doser jämförs med standard-antidepressiva i väl definierade patientgrupper behövs. Man efterlyser även studier med längre duration.
Våren 1996 samt i början av 1997 godkändes för marknadsföring två naturläkemedel där H.p. utgör den aktiva beståndsdelen. De två naturläkemedlen är Esbericum, kapslar, innehållande enbart H.p. samt Hyperiforce, droppar, vilken även innehåller Citronmeliss, (Melissa officinalis) samt Humle (Humulus lupulus). Ytterligare två naturläkemedel som innehåller H.p. finns på marknaden, Lugn och Ro, tabletter samt Nocturne, mixtur, men i dessa ingår även bland annat Vänderot (Valeriana officinalis), vilken bedömes stå för större delen av effekten.
Verkningsmekanismen för H.p. är inte klarlagd.
Godkänd indikation för ovanstående medel är: Traditionellt använt vid lindrig oro. Tillverkarna till alla medlen utom Hyperiforce har även ansökt om indikationen "tillfälliga insomningsbesvär" och fått denna godkänd. Biverkningar som anges är lättare magbesvär och i sällsynta fall fotosensibilisering.
Godkännandena av ovan nämnda naturläkemedel för angivna indikationer baseras på litteraturuppgifter om den traditionella användningen av H.p. och ej kliniska studier.
Litteratur
- Linde et al. BMJ 1996;313:253-8.