Varför får jag ett annat läkemedel än det som står på receptet?
Enligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. ska läkemedel inom läkemedelsförmånen (högkostnadsskyddet) som lämnas ut mot recept bytas ut mot det billigaste, likvärdiga läkemedlet med samma verksamma ämne. Läkemedelsverket beslutar vilka läkemedel som är utbytbara. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) beslutar vilka läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen och om priset på enskilda läkemedel.
Hur kan jag få det läkemedel som står på receptet?
De läkemedel som byts på apotek är medicinskt likvärdiga. Om man ändå som patient upplever att behandlingen inte fungerar lika bra efter utbytet, så bör man prata med sin läkare. Det kan alltid finnas enskilda patienter där det ena eller andra läkemedlet av någon anledning inte fungerar lika bra (det kan lika gärna vara det dyrare som det billigare läkemedlet). Läkaren kan då på receptet ange att utbyte av medicinska skäl inte får ske.
Du som kund kan också motsätta dig utbyte på apotek. Du får då betala mellanskillnaden mellan det billigaste likvärdiga läkemedlet och det läkemedel som står på receptet.
Hur kommer det sig att två läkemedel med samma innehåll kan ha olika biverkningar enligt bipacksedeln?
När en läkare skriver ut ett läkemedel på recept ska apoteken om möjligt byta ut detta mot ett annat likvärdigt men billigare läkemedel. Likvärdiga läkemedel innehåller samma verksamma substans och verkar medicinskt på samma sätt, men informationen i FASS-texten och bipacksedlarna kan skilja sig åt. Det beror på att det fram till 1998 var möjligt att separat ansöka om registrering av ett nytt läkemedel i varje EU-land. Varje land godkände då också sin egen s.k. produktresumé (den text som FASS och bipacksedel bygger på). Numera godkänns nya läkemedel gemensamt inom EU. Då blir produktinformationen en kompromiss som är identisk i de olika medlemsländerna, men i gengäld skiljer sig gentemot de läkemedel som redan finns godkända i de olika länderna.
Varför kan då olika länder ha kommit till olika uppfattning om hur biverkningslistan ska se ut? Svaret är att förteckningen över biverkningar är ett försök att ge en bild av kunskapsläget om läkemedlets biverkningar, men ytterligare biverkningar kan tillkomma och andra kan plockas bort allt eftersom kunskapsläget ändras. Vilka biverkningar som tas med är också en tolkning av medicinska data, vilket gör att olika experter kan ha olika uppfattning.
Sammanfattningsvis är det alltså inte så att de båda läkemedlen har olika biverkningar, de har bara olika beskrivningar av biverkningarna. Ofta är det så att det nyare läkemedlet har en mer uppdaterad lista.
Är en blisterförpackning med 98 st tabletter utbytbar mot en burk med 100 st tabletter?
Läkemedelsverket fattar beslut om utbytbarhet på produktnivå, utan att ta hänsyn till t.ex. förpackningsstorlekar. Utbyte av förskrivet läkemedel mot annat läkemedel ska ske om en förpackning av motsvarande storlek finns. Om läkemedlen inte finns i exakt samma storlek kan en storlek som nära överensstämmer med den förskrivna mängden expedieras. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har i vissa fall beslutat om förpackningsstorleksgrupper där alla förpackningar i en grupp anses vara utbytbara.
Generellt är läkemedel förpackade i burk och tryckförpackning (blister) utbytbara.
Hur bedöms utbytbarhet?
Se Läkemedelsverkets kriterier för utbytbarhet:
http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Halso---sjukvard/Forskrivning/Utbytbara-lakemedel-/Kriterier-for-utbytbarhet/
Hur kommer en produkt med på utbytbarhetslistan? Finns någon blankett för ansökan?
Ett företag behöver inte aktivt ansöka om utbytbarhet. Utbytbarhetslistan uppdateras ca 7-8 gånger per år med alla nyligen godkända produkter som har blivit bedömda som utbytbara.
Hur får man reda på att en produkt inte är utbytbar? Finns det någon lista över läkemedel som bedömts som ej utbytbara?
Läkemedelsverket fattar beslut om huruvida en produkt ska ingå i en utbytbarhetsgrupp och därmed komma med på utbytbarhetslistan. Utbytbarhet är alltid en relation mellan två eller flera läkemedel. Sinsemellan utbytbara läkemedel är samtidigt icke utbytbara mot alla andra läkemedel. Om ett läkemedel inte finns med på utbytbarhetslistan beror det antingen på att Läkemedelsverket har beslutat att läkemedlet inte är utbytbart mot ett annat läkemedel eller att utbytbarhet för läkemedlet ännu inte har bedömts. Någon lista eller annan sammanställning över produkter som inte kommit med på listan finns inte, detta ligger också utanför vårt uppdrag. I vissa fall kan information läggas ut på hemsidan som en nyhet:
http://www.lakemedelsverket.se/Tpl/NormalPage____2648.aspx
Bedömer Läkemedelsverket produkter som inte ingår i läkemedelsförmånen?
Läkemedelsverket kan besluta om utbytbarhet redan i samband med godkännandet utan att invänta beslut från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) om det aktuella läkemedlet ska ingå i läkemedelsförmånen. För att ett läkemedel ska komma i fråga för utbyte på apotek måste det omfattas av läkemedelsförmånen.
Produkter utanför förmånen är inte prioriterade för bedömning av utbytbarhet.
Får apoteken byta läkemedel förskrivna på recept som inte ingår i läkemedelsförmånen?
På listan över utbytbara läkemedel finns det läkemedel som inte omfattas av läkemedelsförmånen. Enligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. är apoteken skyldiga att byta det förskrivna läkemedlet mot det billigaste likvärdiga läkemedel som finns tillgängligt och som omfattas av läkemedelsförmånen. Tidigare kunde Läkemedelsverket inte ta med läkemedel på utbytbarhetslistan innan de fått ett pris av TLV vilket gjorde att det blev en fördröjning innan de kunde bli utbytbara på apotek. Efter en lagändring är det nu möjligt och läkemedel på utbytbarhetslistan kan därmed direkt bli föremål för utbyte på apotek så fort de erhållit ett pris inom förmånen från TLV. Detta är särskilt angeläget när ett patent har gått ut för ett originalläkemedel och de första generika kan komma ut på marknaden.
Läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånen är inte utbytbara även om de finns på Läkemedelsverkets lista över utbytbara läkemedel.
Det finns dock några undantag:
• Läkemedel som när de förskrevs omfattades av subvention, men sedan utgått ur förmånen under receptets giltighetstid. Då finns det möjlighet att göra ett byte till ett läkemedel inom förmånen (se TLVFS 2011:1).
• Direktimporterade och parallellimporterade läkemedel med samma namn, beredningsform och styrka kan bytas om förskrivaren inte angivit både företagsnamn och ”får ej bytas ut” på receptet.
• Parallelldistribuerade läkemedel har samma namn, beredningsform och styrka som det direktimporterade läkemedlet. De omfattas av samma godkännande och kan bytas ut. Förskrivaren kan motsätta sig utbyte om både företagsnamn och ”får ej bytas ut” markeras på receptet.
Varför finns det flera utbytbarhetsgrupper med samma substans (grupp A, grupp B osv.)?
Produkter i olika subgrupper (ex. grupp A och grupp B) är inte utbytbara. Detta kan t.ex. gälla depotberedningar med olika uppbyggnad. För att särskilja subgrupperna har de benämnts t.ex. grupp A, B osv. Produkterna inom respektive grupp är utbytbara mot varandra men produkterna är inte utbytbara mellan grupperna.
Hur uppdateras listan över utbytbara läkemedel?
Se Läkemedelsverkets information om hur listan över utbytbara läkemedel uppdateras: http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Halso---sjukvard/Forskrivning/Utbytbara-lakemedel-/Sa-uppdateras-listan-over-utbytbara-lakemedel/