Ett läkemedels alla innehållsämnen, såväl aktiva ämnen som hjälpämnen, finns angivna i det patientinformationsblad (bipacksedel) som oftast åtföljer läkemedelsförpackningen.
Nedan och till höger följer information om några ämnen som Läkemedelsverket ofta får frågor om.
Kan det finnas gluten i läkemedel?
Inga läkemedel innehåller med avsikt gluten. Några få innehåller vetestärkelse som bindemedel i tabletten. För att vetestärkelse ska få användas vid tillverkning av läkemedel ska proteinhalten vara lika låg som den är hos livsmedel som får kallas glutenfria. Dessutom innehåller läkemedel bara små mängder stärkelse jämfört med livsmedel. Därför kan även känsliga celiaki-patienter (patienter med gluten-intolerans) i allmänhet äta dessa läkemedel utan besvär.
Om ett läkemedel innehåller vetestärkelse framgår det av den patientinformation som bifogas läkemedlet.
Varför finns det färgämnen i läkemedel?
Det är främst läkemedel som är avsedda att intas genom munnen som är färgade för att inte ge ett flammigt eller oaptitligt intryck. I vissa fall är syftet också att minska risken för förväxlingar mellan till exempel olika styrkor av ett läkemedel. Det vanligaste färgämnet är titandioxid (E171), vilket används i tabletter för att göra dem vita och i kapslar för att göra dem ogenomskinliga.
I icke-vita tabletter ingår vanligen järnoxid (E172) som kan ge olika gula, röda, svarta och bruna nyanser. En mycket liten del av de färgade läkemedlen innehåller azofärgämnen (till exempel para-orange (E110)), vilka är kända för att kunna ge upphov till allergiska reaktioner. Det mest allergiframkallande azofärgämnet, tartrazin (E102) förekommer i mycket begränsad omfattning.
Varför finns det laktos i vissa läkemedel?
Laktos eller mjölksocker finns naturligt i mjölk och många mjölkprodukter. Det har utomordentliga tekniska egenskaper för bland annat tablettillverkning och frystorkning. Detta, tillsammans med den väl dokumenterade oskadligheten hos laktos, har gjort det till ett av de mest använda hjälpämnena i läkemedel.
Vissa människor upplever ett visst obehag i magen efter intag av mjölk. Det kan bero på en brist i tarmen på ett enzym som bryter ner laktos. Detta brukar kallas laktosintolerans och det uppträder inte vid intag av små mängder laktos. Studier har visat att det krävs att man intar 15 – 25 gram för att få symptom (se till exempel Mjölkspegeln 2/98). De mängder man kan få i sig genom läkemedel ligger långt under detta och därför behöver en person med laktosintolerans inte avstå från medicinering av det skälet.
Läkemedel och kvicksilver
Tiomersal är en kvicksilverförening som används som konserveringsmedel. Ämnet har ingått i vacciner och vissa andra preparat som använts i hela världen sedan femtiotalet, och uppskattningsvis flera miljarder doser som har givits under åren.
Det regeringsbeslut om förbud mot kvicksilver samt varor som innehåller kvicksilver som trädde i kraft den 1 juni 2009, gör undantag för läkemedel.
Risk för överkänslighetsreaktioner
Den europeiska läkemedelsmyndigheten har bedömt de risker som användning av kvicksilverinnehållande läkemedel skulle kunna medföra. Myndighetens slutsats är att tiomersal, i de små doser som finns i läkemedel, inte medför risk för andra biverkningar än överkänslighetsreaktioner. Det finns därför inte något skäl att förbjuda tiomersal. På grund av risken för överkänslighetsreaktioner uppmanar den europeiska läkemedelsmyndigheten emellertid tillverkarna att söka andra alternativ. Många tillverkare undviker därför att använda tiomersal när så är möjligt, och flera vacciner som tidigare innehöll tiomersal är nu utan konserveringsmedel.
I flerdosförpackningar behövs normalt ett konserveringsmedel och tiomersal kan i framtiden komma att ingå i sådana vacciner. Så var t.ex. fallet under influensapandemin 2009 där några av de godkända vaccinerna innehöll tiomersal.
Låg dos tiomersal i vissa vacciner
Mängden tiomersal som används i läkemedel är mycket liten. Andelen kvicksilver i tiomersal är cirka 50 procent. Inget av de vacciner som idag säljs på den svenska marknaden innehåller tiomersal som konserveringsmedel.
Influensavacciner
De influensavacciner för människa som är godkända för försäljning och aktuella på den svenska marknaden hittar du här:
Vaccination mot säsongsinfluensa 2011-2012
Övriga vacciner för människa med tiomersal som konserveringsmedel
- Tritanrix HepB (16 mikrog/dos). Detta vaccin marknadsförs för närvarande inte i Sverige.
Övriga produkter
Följande produkter innehåller fenylkvicksilvernitrat (20 mikrog/dos):
- Myocrisin injektionsvätska 20, 40 resp. 100 mg/ml
- Chloromycetin ögondroppar, 5 mg/ml