Alla ämnen som påstås kunna användas för att behandla eller förebygga sjukdomar är läkemedel, och alla ämnen som kan användas för att behandla sjukdomar är också läkemedel.
Läkemedelslagen säger att ett läkemedel är ”varje substans eller kombination av substanser
- som tillhandahålls med uppgift om att den har egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor och djur eller
- som kan användas på eller tillföras människor eller djur i syfte att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan eller för att ställa diagnos”.
Enkelt översatt innebär lagtexten att alla ämnen som påstås kunna användas för att behandla eller förebygga sjukdomar är läkemedel, och alla ämnen som kan användas för att behandla sjukdomar också är läkemedel. Det är alltså inte bara produkten i sig som avgör om den är ett läkemedel eller inte – avsikten med produkten är också central i sammanhanget.
Ett läkemedel, många namn
Alla läkemedel har beteckningar som grundar sig på tre olika namngivningsprinciper.
Handelsnamnet är namnet som läkemedlet säljs under. Handelsnamn hittas på av företagen som marknadsför läkemedlen, och godkänns av Läkemedelsverket.
Det generiska namnet är en officiell beteckning för det verksamma ämnet – den aktiva substansen – som ingår i läkemedlet. Generiska namn fastställs av Världshälsoorganisationen, WHO.
Kemiskt namn bestäms av hur läkemedelsmolekylen är uppbyggd, och ger en beskrivning av hur molekylen ser ut.
Alvedon, Curadon, Panodil och Reliv är exempel på handelsnamn för den aktiva substansen paracetamol, vars kemiska namn är N-Acetyl-p-aminofenol.
Generika
Alla läkemedel har minst en aktiv substans. Det är den aktiva substansen som ger läkemedlet dess effekt. Det första godkända läkemedlet som innehåller en viss aktiv substans kallas originalläkemedel. När patenttiden gått ut kan kopior tillverkas, så kallade generiska läkemedel. Det generiska läkemedlet innehåller samma aktiva substans i samma mängd som originalläkemedlet men säljs under annat namn.
Ett exempel är tabletterna Alvedon, Curadon, Panodil och Reliv som samtliga innehåller den aktiva substansen paracetamol, men tillverkas och marknadsförs av olika läkemedelsföretag.
Både originalläkemedel och generiska läkemedel ska godkännas av Läkemedelsverket före försäljning. Generiska läkemedel är varken bättre eller sämre än originalläkemedel, utan medicinskt likvärdiga.
Parallellimport
Parallellimport innebär att ett företag som är specialiserat på läkemedelshandel, importerar originalläkemedel från andra europeiska länder där läkemedelspriserna är lägre än i Sverige.
Prisskillnaden gör att de importerade läkemedlen sedan kan säljas med vinst på den svenska marknaden, till ett något lägre pris för kunden.
Endast ompaketering
Parallellimporterande företag bedriver ingen egen forskning och tillverkar inga läkemedel – de ompaketerar endast redan tillverkade läkemedel så att förpackningar och bruksanvisningar överensstämmer med svenska krav.
Godkännande före försäljning
Både direktimporterade och parallellimporterade läkemedel ska godkännas av Läkemedelsverket före försäljning. Parallellimporterade läkemedel är varken bättre eller sämre än direktimporterade läkemedel, utan medicinskt likvärdiga.