Strattera är ett nytt läkemedel som godkänts för behandling av ADHD, en uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet, hos barn och ungdomar.
Strattera innehåller den verksamma substansen atomoxetin. Det är inte helt klarlagt hur läkemedlet verkar, men man vet att det ökar mängden av den naturliga signalsubstansen noradrenalin i hjärnan.
Strattera är godkänt för behandling av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos ungdomar och barn från sex år.
Läkemedelsbehandlingen ska vara ett komplement till ett komplett behandlingsprogram som ska innefatta åtgärder både av psykologisk och social natur. Behandling med Strattera skall bara påbörjas av läkare som är specialiserad på behandling av ADHD och diagnosen ska ställas enligt bestämda kriterier.
Beteendesyndromet ADHD kännetecknas bland annat av impulsivitet och svårigheter att kontrollera sina känslor, hyperaktivitet, att man väldigt lätt blir distraherad och att man har svårt att vara uppmärksam mer än korta stunder åt gången. Symtomen ska ha funnits under en lång tid innan man kan fastställa diagnosen ADHD. Många människor har liknande symtom från och till, men hos patienter med ADHD är symtomen så svåra att förmågan att fungera i många situationer i livet (till exempel i hemmet, i skolan eller på arbetet) minskar.
Läkemedelsbehandling är inte befogad för alla barn med diagnosen ADHD. Beslut att använda läkemedlet måste grundas på en mycket noggrann bedömning av symtomens svårighetsgrad och varaktighet i förhållande till barnets ålder.
Strattera har till skillnad från andra läkemedel mot ADHD ingen centralstimulerande effekt. Läkemedlet har inte visat sig vara beroendeframkallande och det är inte narkotikaklassat.
Strattera utvecklades ursprungligen för behandling av depression och har vissa likheter med flera godkända läkemedel mot depression, bland annat att det vanligen tar några veckor innan läkemedlet ger effekt.
Effekt
Effekten av Strattera är visad i sju korttidsstudier och två långtidsstudier. Effekten har utvärderats med hjälp av skattning av symtom i jämförelse med verkningslösa tabletter, så kallade placebotabletter.
Långtidseffekten studerades i två studier där behandlingen inleddes med 10 veckors behandling med aktivt läkemedel där patienterna kände till sin behandling. Av 604 studerade patienter hade 416 patienter bra effekt. Dessa lottades därefter till behandling med Strattera eller placebo. Den genomsnittliga tiden till att symtomen återkom studerades och i den ena studien var tiden till återfall 228 dygn för Strattera och 158 dygn för placebo.
I studierna har sammanlagt 1704 patienter behandlats med Strattera i mer än sex månader och 425 patienter har behandlats i mer än två år.
Det är vanligt med biverkningar ifrån mag-tarmkanalen t.ex. buksmärtor (18,1 % jämfört med 12,5 % av placebopatienterna) och kräkningar (11,4 % jämfört med 5,6 % av placebopatienterna). Även trötthet och irritabilitet rapporteras. Nyligen rapporterades förekomst av självmordstankar i ett par av studierna och i de länder där läkemedlet marknadsförts har det inkommit rapporter om självmord, självmordsförsök och självmordstankar. Då självmordsrelaterat beteende ibland förekommit redan före behandlingen och vissa av patienterna även stått på annan medicinering kan dessa fall inte säkert hänföras till atomoxetinbehandlingen. Man bör dock vara särskilt vaksam på symtom som självmordsbeteende, fientlighet och känslomässig instabilitet hos personer som behandlas med Strattera.
Läkemedelsverkets värdering
Strattera är det första läkemedlet för behandling av ADHD som inte har en stimulerande effekt på det centrala nervsystemet. Detta ses som en fördel eftersom det innebär en betydligt lägre risk för missbruk av läkemedlet. En nackdel med preparatet är att det finns en ökad risk för självmordstankar i början av behandlingen.