När tillverkare behöver använda konserveringsmedel i kosmetika och hygienprodukter så måste de välja mellan drygt femtio olika ämnen eller ämnesgrupper som finns på EU:s lista över tillåtna konserveringsmedel. Konserveringsmedel skyddar produkten så att det inte växer bakterier i den eller så att den inte "härsknar" och blir förstörd. I svenska regler finns EU-listan över tillåtna konserveringsmedel i föreskrifter från Läkemedelsverkets (bilaga 4 i LVFS 2007:4).
Ämnesgruppen parabener har under lång tid använts som konserveringsmedel i kosmetika och hygienprodukter, men även i livsmedel (till exempel tillsatserna E214 och E218) och i läkemedel. Parabenerna finns på listan över tillåtna konserveringsmedel (ämnesnummer 12) och det rör sig om ett tjugotal olika parabener, t.ex. methylparaben, ethylparaben och butylparaben. Det finns en högsta gräns för hur mycket parabener som får användas i produkterna.
Det gemensamma för gruppen parabener är den kemiska grundstrukturen bensoesyra, ett ämne som finns naturligt i växter. Lingon innehåller hög halt av bensoesyra, vilket förklarar att lingonsylt håller så länge trots att det är lite socker i sylten och inget extra konserveringsmedel är tillsatt. Methylparaben har den "enklaste" strukturen. Ethylparaben är en annan paraben, men väldigt lika methylparaben. Det går att bygga på grundstrukturen på olika sätt med olika ämnesgrupper och så skapar man en rad olika parabener, som propylparaben, butylparaben, sodium butylparaben osv. Poängen med att ha olika parabener är att de har varierande löslighet i vatten respektive fetter och därför passar för olika behov med hänsyn till produkternas sammansättning.
Parabenerna anses tillhöra de mer "snälla" konserveringsmedlen, eftersom de orsakar färre allergier än andra konserveringsmedel. Man kan säga att de har en relativt låg allergipotential. Parabenerna anses inte vara skadliga för miljön, de lagras till exempel inte upp i miljön utan bryts ner till ofarliga ämnen.
Den hälsorisk med parabener som diskuterats under en längre tid gäller påverkan av kroppens hormonella system (endokrin effekt). En särskild vetenskaplig expertgrupp inom EU arbetar med att granska olika tester som forskare och industrin har gjort med parabener för att bedöma om resultaten kan innebära hälsorisker när ämnena används i kosmetika och hygienprodukter. Expertgruppen har kommit fram till att de vanligaste parabenerna, methylparaben och ethylparaben är säkra att använda i kosmetika och hygienprodukter. Däremot finns en osäkerhet kring propylparaben och butylparaben och därför pågår fortfarande utvärdering av nya studier av dessa parabener.
Alla parabener är idag tillåtna att använda. Läkemedelsverket har för närvarande inga speciella rekommendationer om användning av parabener utöver gällande regler inom EU. Läkemedelsverket avvaktar resultatet av den vetenskapliga kommitténs pågående granskning av propyl- och butylparaben och den efterföljande hanteringen av frågan i EU-kommissionen.
Danmark har dock valt att av försiktighetsskäl införa ett förbud för propylparaben och butylparaben i produkter som är avsedda för barn under 3 år och detta förbud utreds skyndsamt inom EU.