Läkemedelsverket anordnade i samarbete med Strama ett expertmöte om akut öroninflammation den 21–22 april 2010. Syftet var att ge nya rekommendationer för behandling och uppföljning av akut öroninflammation
Sammanfattning av rekommendationerna
- De allra flesta öroninflammationer hos barn över ett år är snabbt övergående och ger inga följdsjukdomar. För barn i åldern ett till tolv år med akut öroninflammation rekommenderas därför att man avvaktar med antibiotikabehandling och följer sjukdomsförloppet.
- Antibiotika används i första hand för att minska risken för följdsjukdomar. Antibiotikabehandling bör endast ges när komplicerande faktorer föreligger till barn mellan 1 och 12 år.
- Barn under ett år, ungdomar över tolv år och vuxna med säkerställd akut öroninflammation bör antibiotikabehandlas.
- Mot smärtan i örat ger vanlig smärtstillande medicin effekt.
- Barn under två år med dubbelsidig akut öroninflammation bör antibiotikabehandlas liksom alla patienter oavsett ålder med akut öroninflammation där trumhinnan spruckit.
- Förstahandsval är penicillin V (vanligt penicillin) tre gånger dagligen i fem dagar.
- Barn med återkommande akuta öroninflammationer behandlas med penicillin V, alternativt amoxicillin i tio dagar vid säkerställd ny akut öroninflammation.
- Oavsett antibiotikabehandling bör sjukvården kontaktas efter två till tre dagar vid utebliven förbättring eller omgående vid försämring. Hos barn yngre än 4 år som haft dubbelsidig öroninflammation eller inflammation i ena örat med vätska bakom den andra trumhinnan bör hörseln kontrolleras ungefär tre månader efter en akut öroninflammation.
- Barn med ensidig öroninflammation utan komplikationer behöver inte kontrolleras i efterloppet.
|
Bakgrund
Akut öroninflammation är en varig inflammation i mellanörat och är den vanligaste bakterieinfektionen hos barn. Vid två års ålder har cirka 70 % haft minst en öroninflammation. Uppskattningsvis räknar man med att 200 000 fall av akut öroninflammation inträffar varje år i Sverige och drygt 2000 barn får varje år rör inopererade i öronen på grund av återkommande öroninflammationer.
I hela världen ökar resistensutvecklingen mot antibiotika hos bakterier och därför är det viktigt att användningen av antibiotika i världen minskar. Flera studier har visat att akuta öroninflammationer ofta kan läka av sig själv, och många länder ser nu över behandlingsrekommendationerna för akut öroninflammation.
Pneumokocker (grampositiva bakterier) är den vanligaste orsaken till akut öroninflammation men även andra bakterier kan orsaka öroninflammationer som till exempel Haemophilus influenzae, Moraxella catarrhalis samt Streptococcus pyogenes.
Även virus som till exempel adeno- och rinovirus kan ensamt eller i kombination med bakterier orsaka öroninflammationer. Blandinfektioner med både virus och bakterier är speciellt vanliga hos barn 0-2 år.
Diagnos
Värk i örat på natten är ett vanligt tecken på öroninflammation. Detta beror på att svullnaden och trycket i mellanörat ökar när man ligger ner. Man kan också få lock för örat och sämre hörsel och det är inte ovanligt att man får feber i samband med en öroninflammation.
Vid en öroninflammation blir trumhinna röd och tjock och ofta buktar den sig och blir mindre rörlig eller orörlig.
Trumhinnan undersöks med ett instrument (otoskop) som gör det möjligt att se in i örat och läkaren kan också blåsa luft i hörselgången för att se hur trumhinnan rör sig.
Grundregler
- För barn med fastställd öroninflammation i åldern 1–12 år rekommenderas att man avvaktar med antibiotikabehandling, följer sjukdomsförloppet och ger smärtstillande läkemedel vid behov (paracetamol, alternativt ibuprofen om barnet är äldre än sex månader). Tänk på att det är bra om barnets huvud ligger högt eftersom detta minskar svullnaden i slemhinnan i både näsan och öronen. Sjukvården bör kontaktas efter 2 till 3 dagar om barnet inte blivit bättre eller omgående vid försämring.
- Barn < 1 år, ungdomar > 12 år och vuxna med fastställd akut öroninflammation bör antibiotikabehandlas.
- Barn < 2 år med dubbelsidig akut öroninflammation och alla med sprucken trumhinna oavsett ålder bör antibiotikabehandlas.
- Patienter med säker akut öroninflammation rekommenderas, oavsett om de fått antibiotikabehandling eller inte, ett nytt läkarbesök efter två till tre dagar vid utebliven eller tveksam förbättring samt omgående vid försämring.
Följande rekommendationer gäller vid antibiotikabehandling
|
Barn
Penicillin V 25 mg/kg × 3 i fem dagar.
Vuxna
Penicillin 1,6 g × 3 i fem dagar.
Ge paracetamol (alternativt ibuprofen till barn över sex månaders ålder) som smärtstillande vid behov.
Rekommendera högläge.
Vid säkerställd penicillinallergi
Barn
Erytromycin oral suspension 10 mg/kg × 4 (alternativt 20 mg/kg × 2) i sju dagar.
Vuxna och barn > 35 kg
Erytromycin enterokapslar 250 mg × 4 (alternativt 500 mg × 2) i sju dagar. |
Vanliga okomplicerade akuta öroninflammationer behandlas av allmänläkare på vårdcentral. Svårare fall eller vid komplicerade faktorer bör remitteras till en Öron- Näs och Hals-specialist.
Rör i örat
Barn som ofta får öroninflammationer kan få ett litet plaströr inopererat. Röret sätts fast i trumhinnan och låter luft komma in i mellanörat, på så sätt minskas risken för nya infektioner. Röret stöts för det mesta ut från trumhinnan av sig självt inom ett år och hålet i trumhinnan läker ihop.
Även med rör i trumhinnan kan barnet drabbas av en öroninflammation - så kallad rörotit. Denna behandlas i första hand med örondroppar Terracortril med Polymyxin B om barnet för övrigt är opåverkat.
Sekretorisk öroninflammation
Det är väl känt att akut öroninflammation kan leda till sekretorisk öroninflammation vilket innebär att vätska står kvar i mellanörat. I regel läker detta tillstånd av sig själv men det kan också leda till att hörseln försämras. Akuta dubbelsidiga öroninflammationer bör därför följas upp med en kontroll av hörseln efter tre månader. Likaså bör barn som haft en ensidig öroninflammation som också har vätska bakom trumhinnan på det andra örat följas upp.
Sammanfattning
|
Föräldraråd vid akut öroninflammation
Öroninflammation hos barn är en mycket vanlig och i de flesta fall ofarlig infektion oftast orsakad av bakterier. Infektionen läker hos de flesta barn utan behandling. Smärtstillande medicin kan behövas under något dygn vare sig barnet fått antibiotika eller inte. I vissa fall krävs behandling med antibiotika och då oftast ”vanligt” penicillin.
Behandling
Barn mellan ett och tolv år som har en okomplicerad akut öroninflammation behöver normalt inte antibiotika.
Om ditt barn är under ett år eller över tolv år och har en säker öroninflammation sätter läkaren in penicillin. Dubbelsidig öroninflammation hos barn under två år behandlas också liksom alla öroninflammationer där trumhinnan brustit. Ibland kan doktorn skriva ut ett recept som kan hämtas ut senare om barnet inte förbättras inom en till två dagar. Det är viktigt att vara uppmärksam på tecken till försämring eller problem med läkningen vare sig antibiotikabehandling satts in eller inte.
Smärtstillande läkemedel, t.ex. Alvedon/Panodil/Curadon eller Ibumetin/Ipren (om barnet är över sex månader) ges vid behov.
Ta ny kontakt (eller köp ut och ge penicillin enligt bifogat recept)
• vid försämring med hög feber, ökad värk, öronflytning eller påverkat allmäntillstånd
• vid kvarstående öronvärk eller feber efter två till tre dygn.
Uppföljning
Om ditt barn har haft öroninflammation bara på det ena örat behövs ingen efterkontroll (oavsett om han/hon har fått antibiotika).
Dubbelsidig öroninflammation eller öroninflammation i ena örat och vätska bakom trumhinnan i det andra örat hos barn yngre än fyra år bör kontrolleras efter tre månader. Äldre barn och vuxna med dubbelsidiga besvär rekommenderas kontroll efter tre månader bara om hörseln då fortfarande är försämrad. Tänk på att det är vanligt med nedsatt hörsel ett par veckor efter en öroninflammation.
Vid andra symtom (till exempel värk, kraftig lock- eller tryckkänsla, öronflytning, balanspåverkan) rekommenderas ny kontakt för undersökning.
Om du misstänker att ditt barn hör dåligt bör du alltid söka läkare oavsett om du har märkt av någon öroninflammation eller inte.
Lämpliga frågor för att ta reda på om ditt barn har hörselnedsättning
• Jollrar och talar barnet som andra barn i samma ålder?
• Uppfattar barnet samtal från rummet intill?
• Vill barnet ha hög ljudvolym på TV/radio?
• Fungerar barnet i gruppaktiviteter?
• Uppträder barnet hyperaktivt eller frånvarande? |