Vad är KOL?
KOL är en lungsjukdom som beror på att lungorna skadats. Den vanligaste orsaken till dessa skador är tobaksrökning. De små luftrören (bronkiolerna) blir trängre, lungblåsorna (alveolerna) och lungvävnaderna skadas också och ett så kallat emfysem uppkommer. Detta leder till att man får svårt att andas framförallt när man anstränger sig och det leder också till att syreupptagningsförmågan försämras liksom förmågan att andas ut koldioxid.
Många som har KOL har också en långvarig (kronisk) inflammation med ökad slembildning i luftrören (bronkerna) – kronisk bronkit.
KOL leder till att man:
- får svårt att andas
- oftare behöver hosta upp slem
- oftare får infektioner i luftvägarna
- har pip och rosslingar i bröstet
- får andnöd även vid liten ansträngning
- går ner i vikt.
KOL är en vanlig sjukdom som ökar kraftigt. Den beror nästan alltid på tobaksrökning. Sjukdomen utvecklas långsamt och det är ovanligt att man insjuknar före 40-årsåldern. Att sluta röka är det enda som kan stoppa utvecklingen av sjukdomen. Den skada som redan skett på lungorna går dessvärre inte att reparera. Ibland kan det vara svårt att skilja mellan astma och KOL. Cirka en halvmiljon svenskar har KOL och sjukdomen är lika vanlig bland kvinnor och män. Hos personer som rökt under många år räknar man med att cirka hälften har KOL vid 75 års ålder.
Även om tobaksrökning är den vanligaste orsaken till KOL kan man också drabbas av KOL om man under lång tid har utsatts för damm och rökgaser i tillräckligt stor mängd eller om man har ärftliga anlag för kronisk bronkit.
När kan KOL misstänkas?
När man blivit utsatt för luftrörsskadliga ämnen, främst cigarettrök, är över 45 år samt har något av följande besvär:
- luftvägsbesvär som hosta, slem, andfåddhet och/eller pip i bröstet
- återkommande luftrörsproblem eller långvariga förkylningar
- nedsatt prestationsförmåga
- känd hjärtsjukdom med andfåddhet och nedsatt prestationsförmåga1
1. Det är vanligt att patienter med hjärtsjukdom även har KOL.
Behandling av KOL
Rökavvänjning
Rökavvänjning måste ingå i den långsiktiga behandlingen av varje rökande KOL-patient och ju tidigare man kan sluta röka, desto bättre resultat. Både läkemedel och samtalsstöd är viktiga redskap för att kunna sluta röka. Ett rökstopp kan förbättra lungfunktionen, men framförallt hejdar det sjukdomen och gör att man mår bättre.
Nikotinersättningsmedel är förstahandsmedel vid rökavvänjning.
Bupropion (Zyban) och vareniklin (Champix) är andra läkemedel som kan användas för rökavvänjning.
Läkemedelsbehandling av KOL
Det finns inga läkemedel som kan stoppa eller bota KOL. De läkemedel som finns används för att minska besvären och förebygga perioder då sjukdomen riskerar att försämras. Influensavaccinering kan minska risken för svåra luftvägsinfektioner. När man använder läkemedel för behandling av KOL är målet att:
- minska besvären
- förbättra livskvaliteten
- förebygga försämringsperioder
- förbättra fysiska prestationsförmågan
- bibehålla lungfunktionen
De olika typer av läkemedel som används är:
- luftrörsvidgande medel, som verkar genom att musklerna kring luftrören slappnar av
- steroider (kortison), som dämpar inflammationen i luftvägarna
- acetylcystein, som verkar slemlösande och gör slemmet lättare att hosta upp
- syrgas
Luftrörsvidgande läkemedel
Kol-patienter som behöver läkemedelsbehandling brukar i första hand få långverkande luftrörsvidgande läkemedel. Exempel på luftrörsvidgande läkemedel är
- långverkande beta-2-stimulerande läkemedel (formoterol och salmeterol), som har god effekt på lungfunktionen och besvären och som kan förbättra livskvalitet och fysisk prestationsförmåga. Salmeterol förebygger också perioder av försämring.
- långverkande antikolinergika (tiotropium), som kan förbättra lungfunktion, besvär, livskvalitet, fysisk prestationsförmåga och förebygger perioder av försämring (t.ex. upprepade lunginflammationer).
Steroider
Steroider (kortison) dämpar den underliggande inflammationen i luftrören och bidrar på så sätt till att lindra besvären. Steroider som tas via inandning (inhalationssteroider) ska användas tillsammans med långverkande luftrörsvidgande medel, eftersom detta har visat sig ge bättre effekt.
Influensavaccination
Årlig influensavaccination rekommenderas till alla patienter med KOL. För att minska risken att drabbas av svår lunginflammation bör man även vaccinera sig mot pneumokocker.
Läkemedel mot benskörhet (osteoporos)
Benskörhet är mycket vanligt hos KOL-patienter. För att minska risken för benbrott kan man använda läkemedel som förebygger benskörhet.
Läkemedel som förebygger benskörhet ska ges till alla personer med KOL
- som regelbundet använder steroider (kortison)
- som har en konstaterad benskörhet
Behandlingen innebär att
- se till att personen får i sig tillräckligt med näring, inklusive kalcium och D-vitamin
- så kallade bisfosfonater (benskörhetsläkemedel) kan användas, framför allt hos personer som är yngre än 80år.
Syrgasbehandling
Vid svår KOL med svår andnöd kan man behöva syrgasbehandling i hemmet. På grund av brandfaran måste man ha slutat röka helt innan man kan påbörja syrgasbehandlingen.
Viktnedgång
Många KOL-patienter har svårt att behålla sin normala kroppsvikt eftersom det går åt mycket energi för att andas. Det är därför viktigt att man äter en energirik kost och att man gör regelbundna mätningar av vikt och längd.