Sammanfattning
- Allergisk rinit (snuva) är en mycket vanlig allergisk sjukdom, som förefaller öka i vår del av världen.
- Sjukdomen kännetecknas av nästäppa, rinnsnuva och klåda i näsan.
- Allergier mot björk- och gräspollen är de vanligaste orsakerna till
säsongsbunden rinit (hösnuva, om våren och sommaren).
- Allergier mot pälsdjur och kvalster är vanliga orsaker till helårsrinit (perenn rinit).
- Ännu saknas kunskap om hur vi ska göra för att undvika att drabbas av allergisk rinit.
- För personer som redan har allergisk rinit är det viktigt att förebygga allergisymtom för att inte utveckla astma. Att undvika kontakt med det allergiframkallande ämnet och att inte röka är grundläggande åtgärder.
Läkemedel
- Vid lindrig och kortvarig, till exempel säsongsbunden, allergisk rinit
rekommenderas i första hand antihistaminer.
- Vid långvariga eller mer allvarliga besvär rekommenderas glukokortikoider kortisonliknande läkemedel) i nässpray.
- Antihistaminer och glukokortikoider i nässpray kan kombineras för att ge kraftigare effekt.
- Glukokortikoider i tablettform används bara under korta perioder när andra läkemedel inte har givit tillräcklig effekt.
- Så kallad "allergivaccination" kan övervägas om andra behandlingsalternativ inte fungerar tillfredsställande.
En allergi innebär att kroppens immunförsvar överreagerar vid kontakt med ett visst ämne. Allergier kallas därför även överkänslighetsreaktioner. Vid allergisk rinit blir slemhinnan i näsan inflammerad när den kommer i kontakt med ett allergiframkallande ämne, till exempel pollen. Inflammationen ger nästäppa, rinnsnuva, nysningar och klåda i näsan. Näsbesvären förekommer ofta ihop med inflammation i ögats bindhinna, konjunktivit.
Förekomsten av allergisk rinit varierar mellan olika länder och tycks öka i vår del av världen. Man vet inte säkert bakgrunden till variationen, men den tros till viss del bero på att olika undersökningsmetoder används länderna emellan. Även skillnader i livsmiljö kan påverka utfallet, som till exempel hur mycket allergiframkallande ämnen och sjukdomar som människor utsätts för. Skillnaden mellan de nordiska länderna är relativt liten i sammanhanget.
Allergi eller ej
Vid misstanke om allergisk rinit gör läkaren en utredning för att ta reda på om patienten lider av en allergi, och i så fall vilket eller vilka ämnen patienten är allergisk mot. I utredningen läggs stor vikt vid patientens egen beskrivning av besvären.
Om det är osäkert om besvären orsakas av en allergi, kan läkaren göra ett "pricktest".
Vid pricktestet sätts små droppar med allergiframkallande ämnen på underarmens insida. Med hjälp av ytliga nålstick genom dropparna, kommer ämnena i kontakt med huden. Efter en kvart kan resultatet avläsas – då finns en röd svullnad under dropparna som patienten är allergisk mot. Man kan även med ett blodprov, specifikt IgE, ta reda på om en allergi ligger bakom symtomen.
Björk- och gräspollen är de vanligaste orsakerna till säsongsbunden rinit hösnuva, om våren och sommaren), medan pälsdjur och kvalster är vanliga orsaker till 2(4) helårsrinit (perenn rinit). Personer med perenn rinit lider ofta även av astmatiska besvär.
Förebyggande åtgärder
Det finns ännu inga vetenskapligt fastställda rön för hur man skall undvika att drabbas av allergisk rinit. Det är dock vanligt med allmänna hälsobefrämjande råd om att undvika tobaksrök, ha god ventilation och att ge spädbarn enbart bröstmjölk under de första levnadsmånaderna.
De som redan har allergisk rinit bör försöka förebygga allergiska besvär för att minska risken för att utveckla astma. Det är till exempel bra att minimera kontakten med det allergiframkallande ämnet.
Skolungdom med allergisk rinit bör få råd om att välja yrken där risken att utsättas för allergiframkallande ämnen är låg, samt rådas att inte röka.
Behandling av allergisk rinit
Allergisk rinit kan vara en väldigt besvärlig åkomma, som sänker livskvaliteten hos de som drabbas. Målet vid behandling av allergisk rinit är att patienten skall bli fri från besvär och kunna utföra dagliga aktiviteter med bibehållen livskvalitet.
I behandlingen ingår att anpassa livsstilen till att i möjligaste mån undvika det allergiframkallande ämnet. När minskad kontakt med det allergiframkallande ämnet inte är möjlig, eller tillräcklig för att lindra besvären, används läkemedel för att nå målet.
Läkemedel vid allergisk rinit
Vid en allergisk reaktion frisätts retande ämnen från speciella celler, mastceller. Det är de retande ämnena som ger upphov till de allergiska besvären, som till exempel inflammation och klåda. Histamin är ett sådant ämne, som spelar stor roll vid den allergiska reaktionen.
Läkemedel mot allergier verkar genom att på olika sätt dämpa kroppens överdrivna reaktion.
Antihistaminer
Antihistaminer motverkar histaminets effekter.
Effekt
Tabletter: Medelgod effekt på klåda i näsan, nysningar, rinnsnuva och ögonklåda. Liten effekt på nästäppa. Verkar inom en timme och kan användas vid behov eller dagligen.
Nässpray: Samma effekt som tabletter på näsbesvär. Verkar inom få minuter.
Biverkningar
Tabletter: Äldre preparat har sövande effekt. Nyare läkemedel har få biverkningar, men kan hos enskilda personer ge upphov till dåsighet.
Nässpray: Ger oftast endast lokal irritation i näsan.
Graviditet/amning
Bör endast användas efter särskild rekommendation från läkare.
Glukokortikoider (nässpray)
Glukokortikoider (kortisonliknande läkemedel) verkar bland annat genom att hämma frisättningen av retande ämnen från mastceller.
Effekt
God effekt på näsklåda, nysningar, rinnsnuva och nästäppa. Har kraftigare verkan än antihistaminer, men det tar längre tid för effekten att sätta in.
Biverkningar
Kan ge biverkningar i näsan, som t.ex. näsblödning.
Graviditet/amning
3(4) Det saknas vetenskaplig grund för rekommendationer. Läkare bör besluta från fall till fall.
Glukokortikoider (tabletter/injektioner)
Effekt
Bra effekt på nästäppa. Måttligt verksamt mot rinnsnuva och nysningar. Används under kortare perioder vid svåra besvär, när annan behandling inte har givit effekt.
Biverkningar
Få biverkningar vid tillfällig behandling under kort tid.
Graviditet/amning
Bör ej användas vid graviditet och amning.
Natriumkromoglikat (nässpray, ögondroppar)
Natriumkromoglikat hindrar frisättningen av histamin och andra retande ämnen från mastceller.
Effekt
Svag effekt på näsbesvär.
Biverkningar
Inga påtagliga biverkningar.
Graviditet/amning
Kan användas under graviditet och amning.
Allergivaccination
Vid så kallad allergivaccinationer ökas kroppens tolerans mot det allergiframkallande ämnet, och den allergiska reaktionen försvagas. Behandlingen sänker immunförsvarets reaktion på det allergiframkallande ämnet.
Allergivaccinationen har därmed omvänd verkan jämfört med vanliga vaccinationer mot sjukdomar, där immunförsvarets reaktion mot sjukdomsalstrande bakterier eller virus istället förstärks.
Effekt
Kan öka kroppens tolerans mot det allergiframkallande ämnet.
Biverkningar
Kan ge samma allergiska besvär som det allergiframkallande ämnet, och lokala
reaktioner på injektionsstället.
Graviditet/amning
Behandlingen kan vanligen inte påbörjas under graviditet.
Läkemedelsbehandling vid säsongsbunden rinit
Barn och vuxna
Vid mild sjukdom och kortvarig kontakt med det allergiframkallande ämnet rekommenderas antihistaminer, på grund av snabb effekt.
Natriumkromoglikat kan också prövas vid lätta besvär, och som förebyggande medel inför kontakt med allergiframkallande ämnen.
Vid långvariga eller allvarliga besvär (särskilt nästäppa) rekommenderas nässpray med glukokortikoider. Glukokortikoider verkar långsammare än antihistaminer, men har kraftigare effekt.
Glukokortikoider i nässpray kan kombineras med antihistaminer i tablettform för att ge starkare verkan.
Läkemedelsbehandling vid helårsrinit (perenn rinit)
Barn
Behandlingen påbörjas i regel med antihistaminer.
Om antihistaminer inte ger tillräcklig effekt används glukokortikoider i form av 4(4) nässpray, och i nästa steg en kombinationsbehandling med antihistaminer och glukokortikoider i nässpray.
Vuxna
Samma behandling som vid säsongsbunden rinit rekommenderas.