ADHD
ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder (Uppmärksamhetsstörning/Hyperaktivitet) och är störningar som är kopplade till ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Läkemedelsbehandlingen vid ADHD ska vara en del i ett behandlingsprogram, då andra stödåtgärder visat sig vara otillräckliga.
Alkoholberoende
Cirka fem procent av alla vuxna i Sverige uppskattas vara alkoholberoende. Det finns tre olika läkemedel som används för behandling av alkoholberoende: disulfiram, naltrexon och akamprosat. Det är viktigt att patienten förutom läkemedelsbehandlingen även får rådgivning och stöd från sin behandlande läkare.
Allergisk rinit (snuva)
Allergisk rinit (snuva) är en mycket vanlig allergisk sjukdom, som förefaller
öka i vår del av världen, sjukdomen kännetecknas av nästäppa, rinnsnuva och klåda i näsan. Läkemedel mot allergier verkar genom att på olika sätt dämpa kroppens överdrivna reaktion.
Alzheimers
Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens. Det finns inget läkemedel som kan bota Alzheimers sjukdom. Läkemedel kan dock användas för att minska symtomen.
Antibiotikabehandling under graviditet
Bakteriella infektioner är vanliga hos kvinnor i fertil ålder. Om kvinnan är gravid är det viktigt att infektionen behandlas på ett effektivt sätt, samtidigt som fostret inte får utsättas för onödiga risker.
Astma
Astma är en sjukdom som orsakar andningsbesvär. Ungefär en tiondel av Sveriges befolkning har astmaliknande besvär. Sjukdomen gör luftrören inflammerade och överkänsliga.
Atopiskt eksem
Atopisk dermatit (AD) är en kronisk hudsjukdom som medför inflammation och klåda. Ett vanligare namn på åkomman är böjveckseksem. Sjukdomen har ofta samband med förekomst av astma och hösnuva. AD är den vanligaste kroniska hudsjukdomen hos barn
Behandling av rinosinuit (förkylning, inflammation i näsa och bihålor)
Vuxna drabbas av förkylningar orsakade av virus ungefär två till tre gånger per år. För barn är motsvarande siffra sex till åtta gånger. I samband med förkylningarna blir slemhinnorna i näsan och bihålorna ofta inflammerade. Inflammationen orsakar bland annat snuva, nästäppa, värk och tryckkänsla i bihålorna. Inflammation i näsan och bihålorna kallas med ett samlingsnamn för rinosinuit.
Behandling och bemötande vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom – BPSD
Beteendemässiga och psykiska symtom som kan uppstå vid demenssjukdom – BPSD – ska vanligen i första hand inte behandlas med läkemedel. De första åtgärderna handlar istället om en anpassning av den omgivande miljön och bemötandet av den sjuke. Det finns få läkemedel som har någon bevisat positiv effekt på BPSD.
Blodfettsänkande läkemedel
Förhöjda nivåer av blodfetter, framför allt av en speciell sorts kolesterol (LDL-kolesterol) har visat sig öka risken för att utveckla åderförkalkning. Detta kan leda till att blodkärl proppas igen, med skador på olika organ som följd.
Depression hos barn och ungdomar
Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk och fysisk ohälsa samt sociala anpassningssvårigheter. Behandlingen är omdiskuterad, i synnerhet när det gäller läkemedlens roll.
Depression hos vuxna och äldre
Ungefär 5 % av Sveriges befolkning lider av depression. Undersökningar har visat att minst 25 % av alla kvinnor och 15 % av alla män någon gång under livet kommer att drabbas av en depression som kräver behandling.
Diabetes typ 2
Insulin är ett hormon som behövs för att kroppens celler ska kunna ta upp socker (glukos) från blodet. Hormonet produceras av en viss typ av celler i bukspottkörteln. Vid sockersjuka, diabetes mellitus, är glukoshalten i blodet förhöjd till följd av otillräcklig insulinproduktion och/eller minskad effekt av insulin.
Fästingöverförda infektioner
Fästingar kan överföra ett antal olika infektioner till människa. I Sverige är det främst bakterieinfektionen borrelia och virusinfektionen TBE. Borrelia behandlas med olika antibiotika beroende på vilken typ av borreliainfektion som patienten drabbats av. TBE (fästingburen hjärninflammation) kan förebyggas med vaccination.
Hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros)
Vid åderförkalkning – ateroskleros – har fett och kalk ansamlats i blodkärlens väggar. Kärlen blir stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Det kan även hända att delar av fettinlagringen (ateromet) lossnar, förs med blodflödet och proppar igen ett blodkärl någon annanstans i kroppen. Ateroskleros kan leda till allvarliga sjukdomar som till exempel hjärtinfarkt, stroke, kärkramp och vaskulär demens (demens orsakad av blodproppar i hjärnan).
Hjärtsvikt
Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt är trötthet, andfåddhet och bensvullnad. Modern hjärtsviktsbehandling kan lindra dessa symtom, förbättra livskvaliteten och öka patientens överlevnad.
Hormonersättning (HRT) för kvinnor i klimakteriet
Behandling med det kvinnliga könshormonet östrogen har länge använts för att lindra typiska klimakteriebesvär. Behandlingen kallas substitutionsbehandling, på engelska Hormone Replacement Therapy, och förkortas vanligen HRT. Sedan 2002 har nya vetenskapliga rön givit ökade kunskaper både om nytta och risker med HRT. Bland riskerna finns bland annat en ökad förekomst av bröstcancer och blodproppar hos kvinnor som behandlats med HRT.
Impetigo (svinkoppor)
Impetigo (svinkoppor) är en smittsam ytlig hudinfektion. Det finns två former av impetigo – bullös och icke-bullös – och båda formerna orsakar blåsbildningar (lat. bulla = hudblåsa). Impetigo tycks i första hand drabba barn i åldrarna 0–12 år och sjukdomen är vanligast under perioden juli–september.
Influensa
Influensa är en smittsam luftvägssjukdom. Sjukdomen orsakas av influensavirus, och i Sverige ses årligen återkommande epidemier under vinterhalvåret. Den klassiska sjukdomsbilden vid influensa innefattar ett plötsligt insjuknande med hög feber, muskelvärk och tilltagande hosta.
Insulinanaloger (vid diabetes)
Insulin är ett hormon som behövs för att kroppens celler ska kunna ta upp socker (glukos) från blodet. Hormonet produceras av en viss typ av celler i bukspottkörteln. Vid sockersjuka, diabetes mellitus, är glukoshalten i blodet förhöjd till följd av otillräcklig insulinproduktion och/eller minskad effekt av insulin.
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en sjukdom som beror på att lungorna skadats. Den vanligaste orsaken till dessa skador är tobaksrökning.
Migrän
Migrän karakteriseras av en kraftig ensidig huvudvärk som kommer anfallsvis. Värken åtföljs ofta av illamående och kräkningar, och föregås ibland av en samling varningssymtom – en så kallad aura. Migränanfall kan utlösas av olika faktorer såsom stress, oregelbundna vanor, vissa födoämnen och hormonella svängningar.
Nedre luftvägsinfektioner
Med ”nedre luftvägarna” menas luftstrupen nedanför struphuvudet samt luftrören i lungorna. Nedre luftvägsinfektion (NLI) är en akut sjukdom med hosta, feber, andnöd, väsande andning eller bröstsmärta.
Nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Nedre urinvägsinfektion, UVI (kallas också blåskatarr), är en infektion i urinblåsan som kännetecknas av sveda när man kissar, täta trängningar och att man kissar ofta. Behandling med antibiotika används i första hand för att förkorta tiden med symtom.
Nervsmärta
Nervsmärta uppstår på grund av en skada eller sjukdom i nervsystemet. De läkemedel som vanligen används mot nervsmärta används annars främst vid behandling av depression och epilepsi.
Osteoporos (benskörhet)
Osteoporos (benskörhet) är en skelettsjukdom som påverkar hela kroppen. Sjukdomen kännetecknas av att benen i kroppen blir sköra och att skador i form av sprickor och brott (frakturer) lättare uppkommer.
Preventivmetoder för att undvika graviditet (antikonception)
Kondom, p-piller, plåster, spiral, pessar, ”säkra perioder” – det finns många olika preventivmetoder att använda för att förhindra en oönskad graviditet. Metoderna verkar på olika sätt, har olika för- och nackdelar, och ger olika stort skydd, både beroende på metodernas verkningsmekanism och av vem och hur de används.
Prostatacancer
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. I Sverige och Norge har antalet upptäckta fall av prostatacancer ökat kraftigt de senaste åren. Orsaken till ökningen är i första hand att fler undersökningar och provtagningar görs, men även att antalet äldre män i befolkningen ökar.
Svampinfektioner
Svampinfektioner i huden och naglarna hör till de vanligaste infektionssjukdomarna hos människan. Undersökningar har visat att över en femtedel av vuxna män som besöker simhallar har fotsvamp. Och upp till en tiondel av den vuxna befolkningen har tånagelsvamp.
Sömnsvårigheter
Sömnsvårigheter kännetecknas av otillräcklig eller dålig sömn som gör att man inte känner sig utvilad. Tillståndet leder till trötthet, men kan också ge humörsvängningar och minskad koncentrations- och prestationsförmåga.
Ångest
Ungefär var tredje kvinna och var femte man drabbas någon gång i livet av en ångestsjukdom. Ångest förekommer ofta vid depressioner. Både ångest och nedstämdhet kan vara normala psykologiska reaktioner vid olika händelser i livet. Ångesten leder till att man ofta mår dåligt och till att det dagliga livet begränsas och kan därför behöva behandlas med psykologisk terapi eller läkemedel.