Inrapporterade biverkningar 2011 från hälso- och sjukvården samt allmänheten

den 24 april 2012

Varje år sammanställer Läkemedelsverket de biverkningar som hälso- och sjukvården samt allmänheten har rapporterat till myndigheten. Under 2011 tog Läkemedelsverket emot 4919 rapporter om biverkningar från den svenska hälso- och sjukvården och 597 från allmänheten.

Hälso- och sjukvårdens inrapporterade biverkningar

Från den svenska hälso- och sjukvården inkommer årligen biverkningsrapporter till Läkemedelsverket. Dessa rapporter matas in i SWEDIS, den svenska biverkningsdatabasen. Av dessa rapporter var 4538 spontanrapporter och resten, 381 rapporter, kom från icke-interventionsstudier, till exempel registerstudier.

Varför behövs biverkningsrapporter?

Vid godkännandet av nya läkemedel är endast de vanligaste biverkningarna kända. Kunskapen om mer ovanliga biverkningar är ofta mycket begränsad. En bra biverkningsrapportering är därför av stor betydelse för att klargöra riskprofilen hos nya läkemedel när de kommit i normalt bruk av patienter.

Vad ska rapporteras?

Den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården (läkare, tandläkare, sjuksköterskor) ska till Läkemedelsverket rapportera alla misstänkta biverkningar av nya läkemedel som ej står upptagna som ”vanliga” eller ”mycket vanliga” biverkningar i produktinformationen. Vidare ska samtliga allvarliga biverkningar, samtliga oförutsedda biverkningar samt sådana biverkningar som verkar öka i frekvens snarast inrapporteras.

Hur görs en sambandsbedömning av biverkningsrapporter?

Läkemedelsverket uppmanar hälso- och sjukvården att rapportera redan vid misstanke om läkemedelsbiverkning. Det innebär att den som rapporterar in biverkningen inte behöver ha tagit ställning till att ett orsakssamband föreligger mellan läkemedlet och den rapporterade händelsen.

Inkomna biverkningsrapporter granskas av experter vid regionala biverkningscentra och Läkemedelsverket och en bedömning görs om det kan föreligga ett orsakssamband mellan läkemedlet och den aktuella händelsen. Från och med 1 juli i år kommer all granskning av inkomna biverkningsrapporter att ske på Läkemedelsverket.

Viktiga faktorer att ta hänsyn till vid bedömningen är bland annat patientens sjukdom, samtidiga intag av andra läkemedel samt tidsförloppen för intaget och för händelsen. I de fall ett samband mellan läkemedlet och den uppkomna händelsen har bedömts vara troligt eller möjligt är detta inte det samma som att ett orsakssamband  mellan läkemedlet och den uppkomna biverkningen har säkerställts. I dessa fall kan ett orsakssamband inte uteslutas och behöver därför utredas vidare.

Hur ska uppgifterna från biverkningsdatabasen, Swedis, tolkas?

Uppgifterna från SWEDIS kan alltså inte användas för att dra direkta slutsatser om ett visst läkemedel har orsakat en specifik biverkning eller orsakat ett dödsfall. Den rapporterade reaktionen kan naturligtvis vara orsakad av läkemedlet i fråga men kan även vara orsakad av andra läkemedel som patienten behandlas med, kan vara orsakad av patientens bakomliggande sjukdom eller uppkommit oberoende av läkemedlet.

Den enskilda biverkningsrapporten skall ses som en pusselbit i ett mönster där man kan dra slutsatser om ett eventuellt samband med läkemedlet först efter analys av andra  liknande rapporter, t ex från andra länder och från resultat i vetenskapliga undersökningar. Rapporteringsmönstret 2011

Rapporteringsmönstret är i princip oförändrat för år 2011 om vaccinrapporterna undantas.

Tabell 1. Fördelning på allvarlighetsgrad

Rapporternas allvarlighetsgrad

Antal rapporter

Allvarliga * – ej dödsfall

1995

Allvarliga – dödsfall **

101

Ej allvarliga

2825

* En allvarlig biverkning är en sådan som leder till döden, är livshotande, nödvändiggör sjukhusvård eller förlängd sjukhusvård, leder till invalidisering eller medför missbildning.
** Dödsfall, där sambandet mellan reaktionen och den fatala utgången bedömts som möjlig eller ej utesluten.

Tabell 2. Ålders- och könsfördelning för samtliga rapporter 

Ålder (år)

Män

% av total

Kvinnor

% av total

Totalt

%

0–20

501

10

543

11

1047

21

21–40

208

4

329

7

537

11

41–60

400

8

613

12

1013

21

61–80

747

15

924

19

1672

34

81–100

260

5

385

8

647

13

Okänd

2

0

1

0

3

 0

Totalt

2118

43

2795

57

4919

100

  

Tabell 3. Ålders- och könsfördelning för dödsfall**

Ålder (år)

Män

% av totalt antal dödsfall

Kvinnor

% av totalt antal dödsfall

Totalt

%

0-20

1

1

1

1

2

2

21-40

2

2

0

0

2

2

41-60

9

9

8

8

17

17

61-80

32

31

25

25

57

56

81-100

13

13

10

10

23

23

Totalt

57

56

44

44

101

100

  

Tabell 4. Biverkningarnas förlopp

Förlopp

Antal rapporter

Tillfrisknat utan men

2329

Tillfrisknat med bestående men

40

Ej tillfrisknat när rapporten skrevs

957

Dödsfall där ett samband med biverkningsreaktionen inte kunde uteslutas

101

Dödsfall på grund av annan orsak än biverkningsreaktionen

47

Okänt förlopp

1443

Totalt

4919

 

Tabell 5. Mest rapporterade läkemedel

Läkemedel
(ATC-kod)

Antal rapporter
(% av totalt inkomna rapporter)

Pandemrix (Antigen) (J)

184 (4)

Waran

183 (4)

Infanrix

145 (3)

Enalapril

133 (3)

Remicade

122 (2,5)

Humira

93 (2)

Enbrel

81 (1,7)

Tetravac

71 (1,4)

Infanrix Polio

61 (1,3)

Simvastatin

57 (1,2)

 

Liksom tidigare år tillhörde vaccinerna de mest frekvent rapporterade läkemedlen, varav 184 är Pandemrixrapporter. För Pandemrix var 101 rapporter angående narkolepsi. För övriga vacciner visar det stora antalet rapporter en utbredd användning och att rapporteringen av lokala reaktioner är frekvent.

 

Tabell 6. Andel rapporter som gäller vaccinbiverkningar

 

2006 (%)

2007 (%)

2008 (%)

2009 (%)

2010 (%)

2011 (%)

Vacciner

1828 (36)

1275 (27)

1222 (26)

2452 (39)

1373 (27)

808 (16)

Övriga läkemedel

3302 (64)

3510 (73)

3517 (74)

3793 (61)

3779 (73)

4111 (84)

 

För åren 2009-2010 var andelen vaccinrapporter särskilt hög på grund av den intensiva Pandemrixvaccinationen.

 

Tabell 7. Mest rapporterade läkemedel med allvarliga* biverkningar

Läkemedel
(ATC-kod)

Antal rapporter
(% av allvarliga rapporter)

Waran (B)

153 (9)

Pandemrix (Antigen) (J)

138 (7)

Enalapril (C)

73 (4)

Remicade (L)

58 (3)

Enbrel (L)

42 (2)

Trombyl (B)

38 (1,8)

Mabthera (L)

34 (1,6)

Humira (L)

33 (1,6)

Lyrica

31 (1,5)

Diklofenak

27 (1,3)

 

Waran rapporterades mest frekvent. Viktigt att notera är att flertalet inkomna rapporter för Remicade och Enbrel skett via registeruppföljning i sjukvården inom ramen för ett särskilt projekt för registeruppföljning (ARTIS) med målet att registrera samtliga allvarliga biverkningar. Det representerar därmed en ”intensifierad spontanrapportering”.

Detta understyrker att en kvantitativ värdering av biverkningars förekomst skall göras med stor försiktighet i ett spontanrapporteringsmaterial.

 

Tabell 8. Vem rapporterar?

Rapportör

Antal rapporter (%)
2007

Antal rapporter (%)
2008

Antal rapporter (%) 
2009

Antal rapporter (%) 
2010

Antal rapporter (%)
2011

Läkare

3511 (73)

3493 (74)

 4659 (75)

4179 (81)

4217 (86)

Tandläkare

41 (<1)

28 (<1)

 53 (<1)

29 (<1)

28 (<1)

Sköterska, kommun

223 (5)

351 (7)

 392 (6)

417 (8)

186 (4)

Sköterska, öppenvård

375 (8)

701 (15)

 823 (13)

417 (8)

323 (7)

Sköterska, slutenvård

28 (<1)

109 (2)

 258 (4)

70 (1)

124 (2)

Sköterska, ej spec

583 (12)

0

 18 (<1)

18 (<1)

5 (<1)

Övriga

24 (<1)

57 (1)

 42 (<1)

27 (<1)

32 (<1)

  

Under året 2007 genomfördes generell sjuksköterskerapportering. Detta har ännu inte fått genomslag i statistiken. Antal rapporter från sjuksköterskerapportering ses i tabellen nedan:

Tabell 9. Antal rapporter från sjuksköterskerapportering

År

Antal rapporter

2006

1712

2007

1209

2008

1161

2009

1491

2010

917

2011

638

 

Vacciner inom barnvaccinationsprogrammet, 2011, allvarliga rapporter

 Antal rapporter totalt: 45

 

Tabell 10. Ålders- och könsfördelning för allvarliga rapporter.

Ålder (år)

Män

% av total

Kvinnor

% av total

Totalt

%

0–4

17

38

14

31

31

69

5-9

5

11

2

4

7

15

10-14

0

0

5

11

5

11

15-19

0

0

2

4

2

4

Totalt

22

49

23

51

45

100

 

Tabell 11. Mest inrapporterade vacciner (allvarliga biverkningar).

Vaccin

Antal rapporterade vacciner 

Synflorix

11

Pentavac

11

BCG-vaccin SSI

6

Prevenar 13

5

Infanrix hexa

5

M-M-Rvaxpro

4

Priorix

4

Gardasil

4

Prevenar

3

Infanrix – Polio+HIB

3

BCG-Medac

3

Summan av antal rapporterade vacciner blir fler än antal rapporter i Tabell 10 eftersom samma individ ibland har fått fler än ett vaccin 

Tabell 12. ”Tio i topp” biverkningsdiagnoser (allvarliga rapporter).

Biverkningsdiagnos

Antal

Feberkramper

3

Kramptillstånd

5

BCG infektion

4

Feber

4

Kollaps (HHE)

4

Exantem

3

Temperatur stegring

3

Apne

2

Lymfkörtelabscess

2

Mjukdelsabscess

2

Stor lokal reaktion (>5 cm i diameter)

2

Urtikaria

2

 

Vacciner inom barnvaccinationsprogrammet, 2011, ej allvarliga

Antal rapporter totalt: 330

 

Tabell 13. Ålder- och könsfördelning för ej allvarliga rapporter.

Ålder (år)

Män

% av total

Kvinnor

% av total

Okänt

% av total

Totalt

%

0–4

93

28

78

24

1

<1

172

52

5-9

72

22

49

15

0

0

121

37

10-14

9

3

24

7

0

0

33

10

15-19

0

0

4

1

0

0

4

1

Totalt

174

53

155

47

1

<1

330

100

 

Tabell 14. Mest inrapporterade vacciner (ej allvarliga rapporter).

Vaccin

Antal inrapporterade vacciner 

Tetravac

69

Infanrix polio

59

Pentavac

51

Synflorix

45

Infanrix hexa

45

Infanrix – Polio+HIB

30

M-M-Rvaxpro

26

Prevenar 13

24

Prevenar

21

Priorix

21

Gardasil

10

BCG-vaccin SSI

9

Prevenar

2

BCG- Medac

2

Summan av antal rapporterade vacciner blir fler än antal rapporter i tabell 13 eftersom samma individ ibland har fått fler än ett vaccin. 

Tabell 15. ”Tio i topp” biverkningsdiagnoser (ej allvarliga rapporter).

Biverkningsdiagnos

Antal

Stor lokal reaktion (>5 cm i diameter)

100

Feber

90

Lokal reaktion

42

Temperatur stegring

22

Kräkningar

21

Exantem

19

Smärta

19

Urtikaria

18

Huvudvärk

16

Subcutant infiltrat

16

Kontaktdermatit

13

Klåda

11

 En individ kan ha fler än en biverkningsdiagnos. Totalsumman av antal biverkningsdiagnoser är därför större än det totala antalet rapporter.

Viktigt att veta för tolkningen av biverkningsrapporter

En rapport avser oftast en individ men kan innehålla beskrivningar av flera reaktioner. En bedömning görs av om det kan finnas ett samband mellan läkemedelbehandlingen och de aktuella reaktionerna. Hänsyn tas bl a till patientens grundsjukdom, eventuellt samtidigt intag av andra läkemedel samt tidsförloppet.
 
Allvarlighetsgraden av det inträffade bedöms också. Allvarliga biverkningar definieras vanligen som sådana som är livshotande, medför sjukhusvård eller förlängd sjukhusvård, leder till invalidisering eller medför missbildning eller leder till döden.
 
I samband med den förstärkta säkerhetsuppföljningen av Pandemrix har hälso- och sjukvården särskilt uppmanats att rapportera alla eventuella misstankar om biverkningar, med undantag för dem som finns angivna som "vanliga/mycket vanliga" i produktresumén. I och med att man rapporterar redan vid misstanke innebär det att den som rapporterar inte behöver ta ställning till om det utöver tidsamband med vaccinationen kan finnas ett orsakssamband.
 
En bra biverkningsrapportering utgör därför ett viktigt komplement till den kunskap om biverkningar som fanns när läkemedlet godkändes och började användas och har stor betydelse för att klargöra dess riskprofil.
 
Under 2010-11 fick vi till följd av rapporteringen av narkolepsi efter vaccination med Pandemrix en viktig signal som ledde till att produktresumén fick detta som en känd biverkan. Även neurologiska störningar som neuralgi, encefalomyelit och neurit infördes i produktresumén för Pandemrix.

För övriga produkter har vi inte haft någon signal som har påverkat nytta-risk balansen på något avgörande sätt. Enstaka produktresuméer har uppdaterats med biverkningsinformation så att de har blivit klarare. Man har i detta arbete jämfört de svenska biverkningarna med rapporter från andra länder vilket är möjligt i den europeiska biverkningsdatabasen EudraVigilance.  Detta arbete bedrivs framförallt på europeisk nivå.

Allmänhetens inrapporterade misstänkta läkemedelsbiverkningar 2011

Varje år sammanställer Läkemedelsverket de läkemedelsbiverkningar som rapporterats till myndigheten. Under 2011 tog Läkemedelsverket emot 597 biverkningsrapporter från allmänheten.

Sedan 2008 har patienter och andra läkemedelskonsumenter möjlighet att rapportera misstänkta läkemedelsbiverkningar till Läkemedelsverket. Rapporteringen sker framförallt via läkemedelsverkets hemsida och i mindre omfattning brevledes. Rapporteringen från patienter/konsumenter ger en värdefull möjlighet att från allmänhetens synvinkel bidra med information om läkemedelsproblem som kan behöva åtgärdas och kompletterar på ett bra sätt rapporteringen från sjukvården.  Inkomna uppgifter lagras och analyseras via en databas. Andelen konsumentrapporter uppgår till cirka en tiondel av den totala biverkningsrapporteringen under året 2011.

Varför behövs biverkningsrapporter?

Vid godkännandet av nya läkemedel är endast de vanligaste biverkningarna kända hos utvalda grupper av patienter. Kunskapen om mer ovanliga biverkningar eller t ex biverkningar i kombination med andra läkemedel är ofta mycket begränsad. En bra biverkningsrapportering och analys av densamma är därför av stor betydelse för att klargöra riskprofilen hos nya läkemedel när de kommit i normalt bruk av patienter.   

Vad ska rapporteras? Vem kan rapportera?

Varje misstänkt biverkning av läkemedel eller naturläkemedel kan rapporteras, oavsett om medlet skrivits ut på recept, köpts receptfritt och oavsett inköpsställe. I första hand bör rapportering ske av den som själv upplevt biverkan. Om detta av något skäl inte är möjligt kan, i andra hand, närstående rapportera. Rapporteringen omfattas av såväl sekretessregler som offentlighetsprincip vilket i korthet innebär att enbart allmänna uppgifter på gruppnivå om rapporteringen kan lämnas ut till tredje part. Eftersom inga särskilda råd för vad som bör rapporteras finns inom konsumentområdet (till skillnad från för rapporteringen från sjukvården) rapporteras en hel del redan välkända biverkningar. För misstänkta biverkningar av receptfria läkemedel och naturmedel för egenvård ges med konsumentrapporteringen en naturlig direkt rapporteringsmöjlighet – detta alltså utan att behöva gå omvägen kring sjukvården.

Hur kan uppgifterna från rapporteringen tolkas?

Uppgifterna från konsumentrapporteringen kan sällan användas för att dra direkta slutsatser om ett visst läkemedel har orsakat en specifik biverkning eller orsakat ett dödsfall. Den rapporterade reaktionen kan vara orsakad av läkemedlet i fråga men kan även vara orsakad av andra läkemedel som patienten behandlas med. Den kan också vara orsakad av patientens bakomliggande sjukdom eller uppkommit oberoende av läkemedlet.

Den enskilda biverkningsrapporten skall ses som en pusselbit där man kan dra slutsatser om ett eventuellt samband med läkemedlet först efter analys av andra liknande rapporter från omvärlden och från resultat i vetenskapliga undersökningar.

Rapporteringsstatistik 2011, konsumentrapporter

De sammanlagt 597 rapporterna fördelar sig enligt nedan avseende allvarlighetsgrad. Hälften av rapporterna har av Läkemedelsverket klassats som allvarliga vilket är en något större andel än för rapporteringen som helhet.

Rapporternas allvarlighetsgrad

Antal rapporter

Allvarliga* – ej dödsfall

297

Allvarliga – dödsfall**

3

Ej allvarliga

297

 

* En allvarlig biverkning definieras som en sådan som leder till döden, är livshotande, nödvändiggör sjukhusvård eller förlängd sjukhusvård, leder till invalidisering eller medför missbildning.
** Dödsfall, där sambandet mellan reaktionen och den fatala utgången bedömts som möjlig eller ej utesluten.

Ålders- och könsfördelning för samtliga konsumentrapporter 

Rapporteringen domineras av kvinnor som står för mer än 2/3 av rapporteringen. Yngre vuxna står totalt sett för en stor del av rapporteringen även om denna grupp endast står för en mindre andel av läkemedelsanvändningen. En möjlig förklaring till detta är den större datorvanan och datortillgängligheten i denna åldersgrupp vilket gör rapportering smidig och enkel. Barn och äldre står för en mindre del av rapporteringen. Rapporteringsmönstret skiljer sig alltså något mellan konsument och sjukvårdrapporteringen.

Ålder (år)

Män

% av total

Kvinnor

% av total

Totalt

%

0-20

31

5

54

9

85

14

21-40

37

6

146

25

183

31

41-60

49

8

122

20

171

28

61-80

57

10

86

14

143

24

81-100

9

2

6

1

15

3

Totalt

183

31

414

69

597

100

 

Mest rapporterade läkemedelsgrupper

Då antalet konsumentrapporter i förhållande till antalet läkemedel är begränsat har varje enskilt läkemedel med få undantag endast rapporterats enstaka gånger. Läkemedlen har i tabellen, för att ge en bra översikt, grupperats med s.k. 4-ställig ATC-kod. På detta sätt ses tydligare hur rapporteringen fördelar sig på grupper av likartade läkemedel. 

Mest rapporterade är vacciner mot virusinfektioner som utgör en knapp fjärdedel av rapporteringen och nära hälften av rapporteringen av allvarliga biverkningar. En stor andel av konsumentrapporteringen utgörs också av medel som påverkar nervsystemet där medel mot psykiska sjukdomar samt centralt verkande medel mot smärtor; opioider/morfinbesläktade preparat ingår. Fördelningen mellan allvarliga och icke allvarliga reaktioner varierar stort beroende på läkemedelsgrupp där t ex hostmediciner och penicilliner hör till de mest rapporterade grupperna medan bara få av dessa rapporter har bedömts som allvarliga.  

 

Läkemedelsgrupp

ATC-kod

Allvarlig

Ej allvarlig

Totalt

Vacciner mot virusinfektioner

J07B

133

18

151

Antidepressiva medel

N06A

22

21

43

Antikonceptionella medel

G03A

11

21

32

Icke-steroida antiinflammatoriska
/ antireumatiska medel, NSAID

M01A

8

20

28

Medel som påverkar serumlipidnivåerna

C10A

7

16

23

Neuroleptika

N05A

16

5

21

Antibakteriella betalaktamer, penicilliner

J01C

4

14

18

Hosthämmande medel, exkl
kombinationer med expektorantia

R05D

1

16

17

Medel vid magsår och
gastroesofageal refluxsjukdom

A02B

4

12

16

Opioider

N02A

7

6

13

  

Mest rapporterade läkemedel (oavsett allvarlighetsgrad)

Läkemedel (ATC-grupp)

Antal rapporter (%)

Pandemrix (J)

128 (21)

Nipaxon (R)

9 (2)

Levaxin (H)

9 (2)

Roaccutan (D)

8 (1)

Doxyferm (J)

8 (1)

Simvastatin (C)

8 (1)

Enalapril (C)

6 (1)

Vaxigrip (J)

5 (0,8)

Cocillana-etyfin (R)

5 (0,8)

Singulair (R)

5 (0,8)

Atarax (N)

5 (0,8)

Implanon (G)

5 (0,8)

Heracillin (J)

5 (0,8)

Mirena (G)

5 (0,8)

Seroquel depot (N)

5 (0,8)

Noskapin aco (R)

5 (0,8)

 

Pandemrix fortsätter att vara det i särklass vanligast rapporterade läkemedlet i konsumentrapporteringssammanhang. En tredjedel av dessa rapporter handlar om någon form av sömnstörning, varav hälften narkolepsi. Vanligt rapporterat för Pandemrix är också allmänna symtom såsom orkeslöshet samt led och muskelbesvär och sjukdomar som kan hänföras till autoimmuna tillstånd. En del av sådana misstänkta biverkningar av Pandemrix är för närvarande föremål för större studier för att utreda ev orsakssamband på gruppnivå.

Tre hostmediciner finns med på listan (Nipaxon, Cocillana Etyfin, Noskapin ACO) och de biverkningar som helt dominerar för dessa preparat är övergående bröst/buksmärtor, en otrevlig men välkänd biverkan för flera hostmediciner vilket kan ha sitt ursprung i gallvägskramper. För nummer tre på listan, Levaxin, ett ersättningspreparat vid sköldkörtelhormonbrist, syns inget tydligt mönster i rapporteringen även om det är tydligt att vissa av de rapporterade biverkningarna är klassiska symtom på under- respektive överskott av sköldkörtelhormon.

Roaccutan, ett preparat mot svår acne är inte formellt godkänt i Sverige pga sin fosterskadande potential men förskrivs på licens i utvalda fall. De biverkningar som är inrapporterade är företrädesvis kända sådana. Tilläggas bör att inga fosterskador finns biverkningsrapporterade i Sverige. För Simvastatin, en mycket vanlig behandling vid förhöjda blodfettsnivåer, rapporteras framförallt muskelvärk och olika överkänslighetsrektioner, båda välbeskrivna kända biverkningar.

Rapporterna för Vaxigrip (säsongsinfluensavaccin) är svåra att bedöma eftersom man i nästan alla fall beskriver samtidig behandling med annat vaccin, vanligen Pandemrix. För övriga preparat på listan rör de inrapporterade biverkningarna till största del redan kända möjliga bieffekter av behandling med preparaten i fråga.

De konsumentrapporterade biverkningarna är ett alltmer värdefullt tillskott till säkerhetsuppföljningen av läkemedel i Sverige. De bidrar med konsumenters/patienters upplevelse av den typ av biverkningar - inklusive sjukvårdskrävande sådana - som rapporteras från sjukvården. Utöver detta har de dessutom fördelen av att de ger viktig säkerhetsinformation som aldrig kommer till sjukvårdens kännedom men som likväl kan ha stor betydelse för läkemedelsanvändningens genomförbarhet.

All biverkningsrapportering bidrar till att öka kunskapen om läkemedels säkerhet och kunskapen om hur tillgängliga läkemedel kan används på mest ändamålsenligt sätt.

 

 

 
 

Relaterad information

   
 
Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala | 018-17 46 00 | registrator@mpa.se | Ytterligare kontaktinformation | Om cookies